Skåne är i akut behov av mer elproduktion. Men risken finns att dyr och smutsig el ska rädda hushåll och företag i SE4, Europas sämsta elområde.
Skåne, Blekinge, södra Halland och södra Småland utgör SE4 och ska egentligen klara elförsörjningen på egen hand.
Problemet är att vi har ett stort underskott på el. SE4 är det elområde i Europa som har störst diskrepans mellan elproduktion och elförbrukning.
Vi lever ständigt över våra tillgångar. Vi måste hela tiden importera den ström vi gör av med. Det är dyrt.
Dels därför att Svenska kraftnät vill få flaskhalsintäkter på all norrländsk el som strömmar till Skåne. Dels därför att det är ännu dyrare att importera el från våra grannländer. Men också därför att priset på sydsvensk el trissas upp av att Sydsverige blivit en transitregion för svensk ström på väg till kontinenten.
Nu i oktober ligger elspotpriset i Sydsverige på 138 öre per kWh, det högsta månadssnittet sedan 2022.
Hur ser då det sydsvenska underskottet ut?
Elproduktionen i SE4 har en total maxeffekt på 6 800 MW. Det täcker mer än väl vårt effektbehov på cirka 5 000 MW. Så mycket el gör vi av med under en av vinterns topplasttimmar under tidig morgon och sen eftermiddag.
Problemet är att drygt halva den effekt som vi behöver kommer från sydsvensk vindkraft (53 procent) och solkraft (12,5 procent). Resten av den sydsvenska elproduktionen består av planerbar kraftvärme och vattenkraft.
Det innebär att två tredjedelar av vår elproduktion är väderberoende. Om det är mörkt och vindstilla under topplasttimmen har vi brist på egen el.
Enligt Svenska kraftnät har Sydsverige därför ett konstant potentiellt elunderskott på 2 100 MW när det är som kallast.
Därför är det bra att vårt underskott kan kompenseras av den effekt på 6 200 MW som finns i elledningar från grannområdet SE3 – och av den totala effekt på 3 600 MW som finns i elkablar från Danmark, Litauen, Polen och Tyskland.
Det gör oss säkrare, men sårbara. Risken finns att elbrist uppstår även i andra delar av Sverige och andra delar av Europa. I så fall finns ingen el att transportera till SE4.
Men i sådana lägen finns en nödlösning – den nationella störningsreserven.
Sydsverige kan få 330 MW ytterligare fossil effekt från det oljeeldade Karlshamnsverket. Därutöver finns en beredskapsreserv i form av sex gasturbiner vid Öresundsverket i Malmö (126 MW), vid hamnen i Halmstad (78 MW) och vid det nedlagda kärnkraftverket i Barsebäck (74 MW).
Men det finns två problem med denna reservkraft. Dels är den fossil och därmed smutsig. Dels är den vansinnigt dyr. Att en gasturbin eller ett oljekraftverk överhuvudtaget startas är ett säkert tecken på att din hushållsström blivit väldigt dyr.
Men hur hamnade vi här?
Att Sydsverige inte är självförsörjande på el beror på att vi inte längre har egen kärnkraft. Barsebäck 1 lades ner 1999, Barsebäck 2 2005. Oskarshamn och Ringhals hamnade 2011 i elområde 3.
Barsebäcksverket försåg ständigt Sydsverige med en eleffekt på 1 200 MW.
Nedläggningen förklarar således inte hela det elunderskott på 2 100 MW som råder i SE4.
Även andra kraftkällor har lagts ner. Sydsverige förlorade en effekt på 1 000-1 500 MW när Karlshamnsverket togs ur kommersiell drift, Öresundsverket lades ner 2017 och flera kraftvärmeverk stängdes. Därutöver skrotades flera mindre vattenkraftverk.
Vad kan vi då göra åt saken?
Skåne behöver väderbeständig elproduktion – kraftkällor som fungerar oavsett väder och vind. Det är något som Region Skåne och sex regionala energibolag efterlyst inom ramen för Skånes effektkommission.
• Den skånska sol- och vindkraften måste kompletteras med lagringskapacitet, exempelvis i form av storskaliga batterilager eller vätgasproduktion. Det är särskilt viktigt när Skåne kan få uppemot 2 000 MW ny eleffekt genom en utbyggnad av Kriegers flak, Kattegatt Syd och andra havsbaserade vindkraftparker – och när Skånes befintliga vindkraftverk ska uppgraderas genom ”repowering”.
• Skåne kan också bli byggplats för ny svensk kärnkraft. Just nu är Ringhals mest sannolika plats för en etablering av små modulära reaktorer. Men bland andra sydsvenska orter som nämnts för SMR-reaktorer eller nya större verk märks Barsebäck, Hässleholm, Hörby, Karlshamn, Kristianstad, Malmö hamn, Skurup och Svalöv.
• Enligt effektkommissionen kan Skåne inom de närmaste åren få plats för ett eller två nya kraftvärmeverk, drygt 300 kraftfulla vindkraftverk och flera större solcellsanläggningar.
Huvudproblemet med ny elproduktion är dock samma som för skånsk elbrist i sig. Det blir dyrt, väldigt dyrt. För dyrt, tycker många.
Men sakta håller sydsvenska hushåll och företagare på att vänja sig vid skyhöga elpriser. För drygt ett år sedan föreslog Ebba Busch att företag som investerar i ny svensk kärnkraft bör godta ett garantipris på 80 öre per kWh.
Då kritiserades prisnivån, eftersom kärnkraftspriset kan sätta priset på all svensk el. Men under de senaste månaderna har sydsvenska elkonsumenter känt av grundpriser på el som legat tio gånger högre än Ebba Buschs garantipris.
För en norrlänning är 80 öre per kWh ett ockerpris. För en skåning håller det kanske på att bli ett normalpris.