– Jag tror inte att jag – när jag var nio år – riktigt förstod att jag verkligen stod på den här scenen, säger Matilda Gross.
Vi träffas på Malmö opera.
På många sätt var det här det började. Här fick hon sitt genombrott som nioåring, med titelrollen i musikalen Matilda.
– När man är liten så tänker man inte lika mycket på nervositet. Jag minns att regissören frågade mig på premiärdagen hur det kändes, men det enda jag var orolig över var när jag skulle hinna äta min macka, minns Matilda Gross.
Rollen som Matilda öppnade dörren till film och tv, och gjorde att hon fick provspela för långfilmen om Nelly Rapp. Med den slog hon igenom för biopubliken som tioåring.
När hon 2023 fick spela en av huvudrollerna i SVT:s julkalender ”Trolltider – legenden om Bergatrollet” var det en dröm som gick i uppfyllelse.
– Julkalendern var verkligen något väldigt speciellt att få göra. Det som är så fint är att den når ut till så många.
17 år gammal har Matilda Gross lämnat Höllviken, där hennes mamma bor, och tillbringar terminerna i Stockholm där hon går gymnasiet på Södra Latins teaterlinje.
Samtidigt är hon högaktuell i den tredje och avslutande filmen i trilogin om Nelly Rapp – Porten till underjorden. I filmen återförenas monsteragenten Nelly med sin mamma, samtidigt som en uråldrig vampyr planerar att öppna upp en port till underjorden och släppa ondskan lös.
– Det är väldigt mycket som händer och väldigt mycket som står på spel. Filmen tar också upp frågor som "vem kan man lita på?” säger Matilda.
När vi träffar henne inför premiären är hon hemma i Skåne för att ge intervjuer. Något hon börjar bli van vid.
– Jag har alltid tyckt att det är kul att bli intervjuad. Det är som att man själv får chans att reflektera och sätta ord på saker. Frågorna gör att det öppnar upp minnen också.
Den sista filmen är lite extra skräckfylld och actionspäckad, och tar med publiken in i Nelly Rapps universum av zombies, varulvar och vampyrer.
– Förutom att det var väldigt utvecklande att spela på så många olika känslor så var det fysiskt utmanande med många stuntscener.
Skådespelarna har jobbat med professionella stuntmän, som guidat dem i konsten att spela in en zombiefight. Scenen då Nelly och hennes mamma Alice slåss mot zombies tog en hel dag att spela in, och inför det krävdes intensiva repetitioner.
– Det är väldigt mycket man inte tänker på. Man övar in på millimetern hur man ska slå och röra sig. Det är som en koreografi.
När hon fick rollen visste hon inte att det skulle bli tre filmer. Sju år senare konstaterar Matilda att hon vuxit upp parallellt med Nelly Rapp.
– Det känns väldigt fint att ha fått vara i samma roll under de här åren. Och så är Nelly som karaktär väldigt intressant att spela. Hon är en viktig förebild för många.
På vilket sätt är hon en bra förebild?
– Hon kämpar mycket och har ett enormt driv. Hon är väldigt modig och stark. Men det som är intressant är också att hon har väldigt mycket konflikter inom sig. Hon har det inte så lätt alltid, men hon står upp för sig själv och för andra, säger Matilda Gross.
På sikt hoppas hon på att få göra mer av både teater och film. Även om det är två helt olika sätt att jobba på.
– När man spelar teater på scen så ska man nå ända upp till sista raden och behöver prata starkt och artikulera mycket. På film har man kameran väldigt nära och alla små uttryck blir tydligare.
När man spelar live kommer publikens respons direkt, när man spelat in en film kan man få vänta ett år på reaktionerna, konstaterar Matilda Gross samtidigt.
Planen för framtiden är att fortsätta utbilda sig och jobba som skådespelare.
– Det är ett väldigt intressant jobb, att få spela olika människor och personligheter och se och uppleva saker ur andra ögon. Varför gör folk som de gör? Att gräva i olika personlighetsdrag och få gestalta karaktärer.
I Nelly Rapp spelar hon mot bland andra Johan Rheborg, Marianne Mörck och Alfred Svensson.
– Det har varit väldigt inspirerande att jobba med många vuxna skådespelare också. Jag lär mig väldigt mycket av att se hur de jobbar. Hela atmosfären känns väldigt hemma. Det finns hela tiden någonting att spinna vidare på.
Matilda Gross har stått på scen halva livet. Idag händer det att hon blir igenkänd, inte minst av barn och unga.
– Jag tycker fortfarande det är väldigt konstigt att se mig själv ur perspektivet att andra känner igen mig. Men de är ofta väldigt snälla och säger att de har uppskattat filmerna. Det gör mig jätteglad.