Svenska bokförlag tvekar inför AI-kontroll av manus
Det stora franska bokförlaget Gallimard ska börja AI-granska alla inkommande manus från 2027. Men i Sverige är förlagen mer försiktiga. Trots uppmärksammade fall där författare anklagats för att använda AI förlitar sig de flesta svenska förlag fortfarande på mänskliga läsare.
Kulturnyheterna har skickat ut en enkät till tongivande bokförlag i Sverige om hur de ser på AI. De flesta svenska förlag använder inte AI-detektorer för att testa manus de får in – men många följer utvecklingen nära.
På Polaris förlitar de sig oftast på mänskliga ögon. Men i ett fall där man misstänkte att författaren använt AI, testades texten med en AI-detektor.
– Författaren erkände direkt och boken skrevs om, med bara helt mänsklig kraft, säger Jonas Axelsson, förlagschef på Polaris.
Han menar samtidigt att AI-genererade manus riskerar att urholka förtroendet mellan författare och förlag.
Avtalen ska stoppa AI-användning
Flera förlag har formuleringar i sitt avtal som säger att författaren måste garantera att han eller hon själv äger upphovsrätten till materialet.
I Norstedts avtal som de tagit fram med Författarförbundet står det: ”Författaren garanterar att Verket är en produkt av Författarens eget arbete och inte innebär intrång i annans upphovsrätt.” Något de menar omöjliggör användandet av AI.
– För min del är det inte så stor skillnad om en författare använder sig av plagiat eller AI för att skriva boken, det är inte okej, enligt avtalet, säger Adam Dahlin, publicistisk chef på Norstedts.
Författarskandalen kommer till Sverige
En stor litterär AI-skandal som är på tapeten just nu är haitisk-kanadensiska författaren Thélyson Orélien som anklagats för att ha använt AI för sin roman ”C'était ça ou mourir” (ungefär ”Det var detta eller dö”). Hans förlag har brutit med honom men Orélien nekar fortfarande till att ha använt AI.
I Sverige är det förlaget Natur och Kultur som köpt rättigheterna till boken. De har ännu inte beslutat om de kommer fortsätta med utgivningen.
Förlagschefen Richard Herold vill ha tydligare besked om den skrivits med hjälp av AI eller inte.
– Det kanadensiska förlaget verkar framför allt ha förlorat förtroendet för författaren, det verkar inte handla så himla mycket om huruvida AI-användandet varit mer eller mindre, utan mer om dialogen med honom, säger Richard Herold till TT.
Natur och Kultur har fått Kulturnyheternas enkät om AI-användning, men inte återkommit.
I SvD säger Herold att deras avtal innefattar att författaren ska informera om AI använts i arbetet. Om AI-användning framkommer tar de en diskussion med upphovspersonen från fall till fall.
FÖRLAGEN OCH AI
Frågorna i Kulturnyheternas enkät:
Har ert förlag en AI-klausul i sina förlagsavtal?
Måste en författare upplysa er om att en bok skrivits med hjälp av generativ AI?
Har ni några särskilda metoder för att upptäcka eventuell användning av generativ AI i manus?
Hur ser dessa metoder i så fall ut?
Svar från förlagen:
Albert Bonniers förlag
Vi uttalar oss aldrig om innehållet i våra avtal.
Vi är dock väl medvetna om att AI är en mycket aktuell och diskuterad fråga så oavsett avtalssituation är vår inställning att både författare och förlag bör sträva efter transparens och öppen dialog i frågan.
Vi har inga särskilda verktyg för att kontrollera om något skrivits av AI, alla manus som skickas in till oss läses av en kollega på redaktionen.
Norstedts förlag
I våra avtal som vi har skrivit med Författarförbundet står sedan länge att ”författaren garanterar att Verket är en produkt av Författarens eget arbete och inte innebär intrång i annans upphovsrätt.” Vi anser att det omöjliggör för författaren att använda generativ AI för att skriva boken.
Vi tycker det är tydligt och vi har än så länge inte sett något behov av att skriva om avtalet på grund av AI-utvecklingen.
Vi använder inte några speciella AI-verktyg, som Pangram. Vi läser och bedömer alla manus manuellt, eftersom vi är ett stort förlag är det alltid många personer och läsare inblandade i framtagandet av en bok. Vi har inga mer ”särskilda metoder” än så.
Bokförlaget Polaris
Vi har ingen specifik AI-klausul ännu. Vi lutar oss mot ett grundvillkor som jag tror att vi delar med större delen av branschen: att författaren garanterar att verket är en produkt av författarens eget arbete och inte innebär intrång i annans upphovsrätt. Liksom om det i verket ingår bidrag av annan än författaren ska författaren upplysa förlaget om det. Vilket inkluderar AI-bidrag.
Med andra ord så anser vi att det finns en upplysningsskyldighet för författaren enligt förlagsavtal ifall generativ AI använts.
Än så länge har vi bara behövt använda våra egna ögon. Någon enstaka gång har vi anlitat en detektor för att slå fast hur mycket av texten som var AI-genererad.
Piratförlaget
I våra avtal ingår att författaren garanterar att hen har upphovsrätt till materialet, och det kan man ju inte garantera om man använt generativ AI.
Med risk för att jag får äta upp detta, så vill jag ändå påstå att om man är van läsare så märker man vad som är skrivet av AI och av en människa. Och vi ger ut så pass få böcker och lägger så mycket tid på varje att jag inbillar mig att vi skulle se om någon använt AI för att generera text. AI-skrivna texter saknar själ, och det märks.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.