AI-juristbolaget Aloi fyllde i somras på kassan med över 60 miljoner kronor, men då hölls flera detaljer om affären hemliga.
Nu kan Di:s systertidning Breakit avslöja att flera kända profiler – framför allt från fastighetsvärlden – deltog i rundan och vad uppstickaren värderas till.
Emil Widhagen
Text
Är du redan prenumerant, logga in för att fortsätta läsa.
Därefter tillsvidare med 40% rabatt, endast 359 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 6 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Di +Pro
Prova Di +Pro 99 kr för 2 mån
Därefter förnyas prenumerationen till 40% rabatt i 6 mån med månadsvis betalning, 509 kr/mån (ord.pris 849kr/mån).
Di Digitalt
49 kr för 2 mån
Ditt erbjudande
Di Digitalt
Därefter tillsvidare med 40% rabatt, endast 359 kr/mån (ord.pris 599kr/mån) i 6 månader. Alla priser är inklusive moms. Erbjudandet gäller endast nya kunder.
Prova Di +Pro 99 kr för 2 mån
Ditt erbjudande
Di +Pro
Därefter förnyas prenumerationen till 40% rabatt i 6 mån med månadsvis betalning, 509 kr/mån (ord.pris 849kr/mån).
Innehåll från ExobeAnnons
Hade AI kunnat uppfinna V-stilen?
När Jan Boklöv 1985 började hoppa med skidorna i ett V i stället för parallellt såg det fel ut. Det var inte så backhoppning skulle gå till. Problemet för omgivningen var bara att Boklöv hoppade längre. Ändå fick han sämre stilpoäng. Han gjorde alltså det som sporten ytterst gick ut på bättre än många andra, men straffades eftersom han gjorde det på fel sätt.
Det går att dra tydliga paralleller mellan Boklövs V-stil och nyttjandet av generativ AI. För det finns fortfarande situationer där människor nästan ber om ursäkt för att de tagit hjälp av AI. Någon kan få höra att det är fusk, lathet eller att personen inte gjort jobbet själv. Att låta AI producera något man själv inte förstår och sedan lämna det vidare är knappast imponerande. Men det är något annat än att använda AI för att göra ett bättre arbete.
Man kan använda AI för att undersöka fler alternativ, hitta svagheter i ett resonemang eller förbättra en text genom många fler iterationer än man annars hade haft tid till. Resultatet kan kräva mindre handarbete men mer tänkande.
Det nya bedöms med gammal måttstock
Ändå kan själva användningen av AI ge ett slags stilavdrag. Det nya arbetssättet kan först betraktas som sämre just för att man fortfarande bedömer det med det gamla arbetssättets normer. När det nya arbetssättet sedan visar sig fungera bättre kan det i stället bli den nya normen.
En fråga för ledningen
När AI förändrar hur arbetet görs behöver man också omvärdera vad kompetens och produktivitet innebär. Organisationen behöver därmed tydliga principer för hur AI-stött arbete ska bedömas utifrån kvalitet, ansvar och omdöme. Annars riskerar man att ge stilavdrag till dem som faktiskt hoppar längst.
Fråga inte vad AI kan hitta på
Hade AI kunnat komma på att en backhoppare skulle vinkla skidorna utåt i ett V när alla tillgängliga exempel visade parallella skidor? Kanske. Men inte på egen hand. Den mer intressanta frågan är därför: Hade Jan Boklöv med AI:s hjälp kunnat komma på V-stilen? Absolut. Boklöv uppfann inte formen V. Han satte skidorna i den formen när han hoppade. Det banbrytande låg i kombinationen.
AI har ingen kropp som känner hur skidorna beter sig i luften. Men en människa kan stå där och tänka: Varför måste skidorna egentligen vara parallella? Och sedan använda AI för att utforska vad som händer om de inte är det. Den sortens nyfikenhet behöver få plats i en organisation, även om den ser fel ut i början. Ledningens uppgift är med andra ord inte att försvara gamla arbetssätt, utan att skapa ramar där nya kan prövas, bedömas och utvecklas med bibehållet ansvar.
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Exobe och ej en artikel av Dagens industri