Ställ dina frågor till experterna om valet i Israel
Vad undrar du om valet i Israel? Ställ dina frågor till SVT:s korrespondent Gilda Hamidi-Nia och statsvetaren Isabell Schierenbeck. De svarar på tittarnas frågor i SVT:s livesändning 12.30 och i chatten 13.00.
Chatta om valet i Israel
Lars • Hur kommer det sig att ett val i Israel har så stor medial uppmärksamhet?
Valet i Israel påverkar många länder i regionen och Istael har dessutom varit i centrum för flera krig som inte bara påverkat det egna landet och grannländerna utan också omvärlden. Detsamma gäller politiken som Israel för och dess relationer med omvärlden. Det som händer i Mellanöstern stannar nödvändigtvis inte i Mellanöstern. Och efter Hamas attack och kriget i Gaza så har också Israel-Palestinakonflikten åter blivit en fråga många engagerar sig i runt om i världen.
Aiche • jag har två frågor! hur blir det för utomstående länderna (libanon, jordanien, syrien, osv) om netanyahu fortsätter sitta kvar, och hur blir det för länderna om eisenkot vinner valet istället?
Netanyahu vill se att krigen fortsätter och vill inte ge efter på de säkerhetslinjer som dragit i Gaza, Libanon eller Syrien. Inte heller Eisenkot för den delen när det kommer till tillbakadragandet av styrkorna. Skillnaden är att det finns en förhoppning att med någon annan än Netanyahu, så kan diplomatin åter ta plats.
Jens J • Vilka är de främsta argumenten, bland israelerna, mot en två-statslösning?
Idén om en tvåstatslösning har varit lite av en utopi ganska länge här om jag ska vara ärlig. Redan för flera år sedan var det få som pratade om att de båda staterna skulle kunna verka sida vid sida, även om det självklart finns krafter som värnar om fred mellan de båda folken och fortfarande försöker verka för det. För samtidigt finns det inte heller någon annan lösning som presenterats som ett alternativ. Däremot skiftade det israeliska samhället enormt efter Hamas attack den 7 oktober och det finns en oförsonlig syn på palestinier. Och för palestinier har situationen blivit allt sämre, allra värst i Gaza men också på Västbanken.
Erik • Det är mycket tal om det höga valdeltagandet bland palestinier. Men de palestinska partierna får bara cirka 17 av 120 mandat, 20% borde innebära 24 mandat. Beror det på att valdeltagandet fortfarande är lågt bland palestinierna? Eller röstar många av dem på andra partier?
Alla arabisraeler röstar inte bara på arabisraeliska partier. Vi har träffat flera som sagt att de skulle rösta på Eisenkot i det här valet till exempel. Valdeltagandet har generellt varit lågt bland den här väljargruppen men just i år har det ökats i och med situationen i landet.
Abcd • Vad händer med kriget om gadi vinner?
Eisenkot och oppositionen har inte gått till val på att avsluta alla krig utan framhållit att de nuvarande säkerhetslinjerna i Gaza, Libanon och Syrien kommer att bestå så länge. Så det handlar inte om något tillbakadragande av israeliska soldater ifall det blir en ny regering.
Hamid • Kan någon av sidorna bilda regering med Israels araber som fått 18 mandat
Båda sidor har gått på val att de inte kommer bilda regering med något arabisraeliskt parti. Sen får vi se hur mandatfördelningen faktiskt kommer se ut när alla röster är räknade, men båda blocken kommer behöva förhålla sig till dessa partier helt klar. För vissa partier är samarbetet en röd linjen – tom inom oppositionen. Så frågan är vad som kommer vara viktigast; principen eller regeringsskifte. Det kommer vara en tid av svåra förhandligar framöver.
Det är fortsatt jämnt mellan blocken när rösterna i gårdagens parlamenstval i Israel räknas.
Med 85,6 procent av rösterna räknade är Netanyahus parti Likud störst. Likud har vid två på onsdagseftermiddagen 26 mandat medan Eisenkots mittenparti Yashar har 21 mandat, rapporterar den statliga tv-kanalen Channel 11. De mindre, arabisk-israeliska partierna har 19 mandat.
Just nu har Netanyahus block inte de 61 mandat som krävs för att få majoritet i parlamentet. Inte heller Eisenkots block verkar få majoritet. Båda sidorna har dock gått till val på att de inte kommer bilda regering med något arabisk-israeliskt parti.
– Det kommer med stor sannolikhet bli så att inget av blocken har majoritet. Då behöver det förhandlas, säger Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i SVT:s livesändning.
Ödesval
Valdeltagandet är högre än det brukar med 77,7 procent – och valet har kallats för det viktigaste i Israels historia.
– Det har handlat om vilken riktning landet ska ta. Oppositionella som vill se en förändring från Netanyahu-styret de senaste åren menar att han och koalitionen har fört landet mot en mer fascistisk riktning, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Gilda Hamidi-Nia i livesändningen.
Hon säger också att en stora fråga inför valet har varit Hamas terrorattack den sjunde oktober 2023, och hur den kunde ske.
Kan ta lång tid
Gilda Hamidi-Nia kallar valet för historiskt på många sätt, och angeläget för Israels befolkning. Även Isabell Schierenbeck kallar valet för unikt.
– Det är små men viktiga skiftningar inom vissa partier. Vissa av partierna, till exempel Ra'am, har tagit in personer från olika grupper så judar och palestinier sitter gemensamt i det.
Det kan nu ta dagar, veckor eller månader innan vi vet vilken riktning Israel tar, säger Hamidi-Nia. Rösterna ska räknas klart, och sedan följer troligen hårda förhandlingar. Schierenbeck menar att Israels president, Isaac Herzog, kommer spela en stor roll i vad som händer framåt.
– Han har varit tydlig med att han helst inte vill se ett extraval. För några år sedan hade Israel väldigt många val på några få år, och han vill undvika att dra in israelerna i den cykeln igen.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.