Fråga: Jag har valt att stanna i mitt äktenskap fast det inte är bra. Är nu pensionär och det är för sent, vi börjar bli gamla. Min man är samma person som när vi var unga och jag märkte vid vårt första barns födelse att han hade svårt att ta till sig sonen så som jag gjorde. Det är samma sak med båda sönerna.
Vi har aldrig kunnat prata om djupa saker som jag vill, det slutar alltid med ilska och dåligt humör från hans sida. Fast han tycker att det är jag som beter mig illa. Jag har landat i att han aldrig kommer ändra sig och är också övertygad om att han bär med sig mycket från barndomen som han inte vill bearbeta.