Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
SLUTREPLIK | DROGTESTER
Statligt anställda hanterar vapen, skyddsvärd information, känsliga it-system och andra verksamheter där misstag kan få allvarliga konsekvenser för både människor och samhället. Myndigheter verkar dessutom i ett betydligt mer komplext säkerhetsläge än för bara några år sedan.
Frågan är därför enkel: varför ska statliga arbetsgivare sakna möjlighet att använda drogtester när säkerhets- och verksamhetsskäl motiverar det?
Privata arbetsgivare kan under vissa förutsättningar kräva drogtester efter en avvägning mellan verksamhetens behov och arbetstagarens integritet. För statliga arbetsgivare gäller andra rättsliga förutsättningar. Regeringsformens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp innebär att lagstöd krävs, och något sådant finns inte i dag.
Det betyder dock inte att behovet är mindre i staten. Tvärtom konstaterade utredningen Integritetsskydd i arbetslivet (SOU 2009:44) att det inte finns någon principiell skillnad mellan offentliga och privata arbetsgivares behov av medicinska undersökningar och drogtester. Sedan dess har säkerhetsutmaningarna snarast blivit större.
Förebyggande arbetsmiljöarbete är viktigt. Men inte ens ett väl fungerande förebyggande arbete kan förhindra att droganvändning förekommer. I verksamheter där kraven på omdöme, tillförlitlighet och säkerhet är särskilt höga behöver arbetsgivaren ha tillgång till relevanta verktyg för att hantera risker.
Därför blir det fel när fackförbundet ST ställer ett utvecklat förebyggande arbetsmiljöarbete mot möjligheten att använda drogtester. Det ena utesluter inte det andra. I verksamheter med höga säkerhetskrav behöver arbetsgivare kunna arbeta förebyggande och samtidigt ha tillgång till de verktyg som krävs för att hantera säkerhetsrisker.
Fackförbundet ST menar också att drogtester skulle innebära en oproportionerlig inskränkning av den personliga integriteten. Vi delar inte den slutsatsen. Hur en inskränkning ska bedömas kan inte avgöras utan att samtidigt väga in de säkerhetsrisker som finns i den aktuella verksamheten. Det är just avvägningen mellan säkerhetsbehov och personlig integritet som behöver utredas.
Vi föreslår inte en generell rätt att drogtesta alla offentliganställda. Vi menar att regeringen bör utreda under vilka förutsättningar tungt vägande säkerhets- och verksamhetsskäl kan motivera tester och hur arbetstagarnas integritet samtidigt kan värnas i statlig sektor.
Det är också där debatten borde ligga. Inte i ett ställningstagande för eller emot drogtester som princip, utan i frågan om statlig sektor ska ha möjlighet att använda dem.
Hanna Schmidt
chefsjurist, Arbetsgivarverket