← Alla nyheter

Expressen Sport · 4 dygn sedan Sport

Christer Gardells nästa attack – på politikerna: ”Alla borde skämmas”

Han har redan gett bort miljoner. Nu vill Christer Gardell få andra att skämmas. – Jag är faktiskt rätt irriterad på det. Nästan så irriterad att jag funderar på att ge mig in i politiken.

Han har redan gett bort miljoner.

Nu vill Christer Gardell få andra att skämmas.

– Jag är faktiskt rätt irriterad på det. Nästan så irriterad att jag funderar på att ge mig in i politiken.

Christer Gardell är brunbränd.

Nyligen hemkommen från Mallorca blir dagens pass på Kungliga tennishallen i Stockholm lugnare.

– Jag har spelat så mycket där och fått problem med en axel, säger han och guidar oss igenom den anrika hallen.

I de här korridorerna är han välkänd (”Christer, spela nästa vecka?”).

65-åringen har blivit svensk tennis mest omtalade man det senaste året efter den kontroversiella ”kuppen”.

"Tenniskuppen" – det har hänt

Men Christer Gardells idrottsengagemang sträcker sig långt utanför tennisen.

Innan han blev en av Sveriges mest inflytelserika finansmän elitsatsade han på basket. 1979 var han med och vann SM-guld för juniorer med KFUM Central.

Tvillingbrorsan Rickard Gardell spelar fortfarande.

– Han tog brons i VM i gubbasket förra månaden.

Vill påverka andra

Sommaren 2025 kom pressmeddelandena på löpande band.

Christer Gardell stöttade längdåkare som Edvin Anger och Emma Ribom. Och följde upp det med att ge pengar till judotalangen Tara Babulfath.

I dag har runt 20 idrottare fått ekonomisk hjälp.

– Jag får så otroligt mycket ansökningar, det rasar in nästan varje dag.

Som pappan i Luleå vars dotters fotbollslag inte hade råd att åka på en turnering.

– Där hjälpte jag till så att de kunde resa, till exempel. Det är en del såna insatser.

Jag kommer vara rätt brutal

Affärsmannen är medgrundare av investeringsbolaget Cevian Capital. Han är tydlig med att han inte sponsrar individuella idrottare, i stället ser han pengarna som gåvor.

– Jag har inget behov... Då skulle jag sätta på Cevian-skyltar, säger han och skrattar till. Men det är inte det det är frågan om. Utan det här är jag och min familj som stöttar enskilda idrottare utan några som helst krav på motprestation.

Det finns många dolda finansiärer i svensk idrott som vi inte känner till vilka det är. Är det ett alternativ, att göra det här i det tysta?

– Nej, jag tror inte det är så många. Det hade kunnat vara många fler som stoppar in mycket mer pengar. Jag tror problemet är att företagen har dragit sig undan elitsatsning och vad jag ser på privata sidan så tycker jag att jag är väldigt ensam.

Därför vill Christer Gardell få andra att skämmas.

– Varför ska man dölja det för? Det är bättre att skapa ett grupptryck. Det var min enkla tanke, jag går ut och skapar ett grupptryck.

– Jag kommer vara rätt brutal mot de företag som drar sig undan det här ansvaret. Vi har pratat om att upprätta en årlig ”Wall of shame” där vi listar upp de företagen som vi tycker sköter det här på ett alldeles otroligt dåligt sätt.

Hur skulle det gå till?

– Det blir tio namn på en vägg, säger han och skrattar.

– Skammens vägg.

Kommer det bli verklighet?

– Det tror jag.

Pekar ut Arla: ”Häpnadsväckande”

Arlas beslut att sluta sponsra ”kändisar och världsstjärnor” är ett exempel.

– Ett häpnadsväckande pressmeddelande där man säger att man tycker det är jättedåligt att stötta idrott och inte minst elitidrott. Det har jag reagerat på.

Arlas svar

Lina Jensfelt, varumärkesansvarig på Arla:

”Vi tycker att både bredd- och elitidrotten spelar en viktig roll i samhället. Arla har under många år stöttat svensk idrott, bland annat genom samarbete med Svenska Olympiska Kommittén och sponsring av svenska olympiska atleter, och det kommer vi även att fortsätta göra genom olika partnerskap och satsningar.

Med satsningen ”Vi sponsrar livet” har vi valt att sätta fokus på vanliga tonåringar som sällan står i centrum. Formuleringen om elitidrott i vårt ursprungliga pressmeddelande var olycklig och speglar inte vår avsikt. Därför valde vi också att ändra formuleringen. Syftet har aldrig varit att kritisera elitidrotten, utan att bredda vårt befintliga engagemang genom att lyfta fram unga med egna drömmar, ambitioner och utmaningar i vardagen.

Satsningen är en del av vårt långsiktiga arbete inom mat, hälsa och välmående. Sedan tidigare möter och stöttar vi unga genom bland annat Stadium Sports Camp, DreamHack, SkiStar Winter Games, SM i freeski, Tough Viking, Tjejmilen, Midnattsloppet och Rädda Barnens frukostklubbar.

Vi fortsätter våra befintliga satsningar på unga och planerar dessutom, som en del av initiativet, att avsätta ett betydande belopp till en eller flera organisationer som arbetar för att stärka ungas hälsa och välmående, exempelvis genom idrott, rörelse eller insatser för goda matvanor. Mottagarna presenteras längre fram.”

Det går inte att titta på sponsring av idrott som en ekonomisk investering, menar miljardären.

– Utan det här är en samhällsinsats som ska göras av både privatpersoner och företag.

Solen skiner in på de silvriga ramarna i ordförandenas rum. Här inne bestämmer Ulf Rosberg nuförtiden.

Christer Gardells 100 miljoner har börjat delas ut till tennisförbundet.

I näringslivet har du beskrivits som någon som vill slå sönder kompisstämningen i styrelser. Då började jag tänka på tennisförbundet där du tar in en ordförande som du känner.

– Jag har inte tagit in, det var ett förslag. Jag känner Ulf och vet att han har ett otroligt hjärta för tennis, kan mycket tennis och skulle säkert göra ett bra jobb. Men valberedningen i tennisförbundet har utvärderat och sen var det två stycken som kom upp och stämman röstade på Ulf.

Ulf Rosberg var valberedningens majoritetsförslag och vann omröstningen med 42–8 i röster.

– Min utgångspunkt, även i näringslivet: jag vill ha kompetens. Jag vill inte ha massa ”kliar du på min rygg så kliar jag på din rygg”. Utan jag vill bara se ren kompetens styra val, inte massa korrupta vänskapskopplingar. När jag ser sånt går jag alltid emot det.

Det här är inte det alltså?

– Nej, jag bedömer det som att de som är i styrelsen inte riktigt kände någon annan tidigare. Det finns inga vänskapskopplingar alls i den här styrelsen. Jag bedömer att det är sju stycken väldigt kompetenta individer som jobbar för att vända svensk tennis.

Ilskan mot politikerna

På bana sju väntar Fran Ribeirto. Spanjoren tränar Gardell som tagit på sig ”tennisbrillorna”.

– Har du en nybörjarklass? frågar mannen på banan bredvid skämtsamt.

Det är inte bara tennisförbundet som fått ekonomisk hjälp. Svenska basketförbundet fick fyra miljoner i mars 2025. Snart ska de träffas igen för att se om det finns ett ”steg två” i satsningen.

Tittar Christer Gardell på svensk idrott i stort ser han idrottare som oroar sig över sin ekonomiska situation och unga som sitter för mycket stilla.

– Jag tror det är viktigt för samhället att ha en stor idrottsrörelse. Idrott är socialt. Sitta hemma framför en dator själv är asocialt.

Vad tycker du politiken har gjort?

Svaret kommer snabbt.

– För lite.

– Jag är faktiskt rätt irriterad på det. Nästan så irriterad att jag funderar på att ge mig in i politiken.

Massa fina ord som inte betyder någonting

Han drar på smilbanden och fortsätter i allvarlig ton.

– Jag tycker politikerna tar idrotten på för tok för litet allvar och gör också för lite. Jag tror att det finns en stor folklig uppslutning för en mer generös stöttning för idrotten i Sverige. Jag tycker de politiska partierna ska göra mycket mer för idrotten än vad de gör i dag.

I Tidöavtalet handlade en del om att ”stärka högstaligornas konkurrenskraft i svenska elitfotbollen och elithockeyn”.

– Det är alltid så där, massa fina ord som inte betyder någonting. Jag tycker att samtliga partier borde skämmas för det de gör för idrotten och inte minst för elitidrotten i Sverige, säger Christer Gardell.

Lockar politiken dig?

– Ibland blir man irriterad och tänker ”kanske ska man skapa ett parti”, säger han och skrattar.

Oron för framtiden

65-åringen tycker det är ”jättedumt” att det inte finns en renodlad idrottsminister och funderar mycket kring strukturen i svensk idrott.

– Det är klart att det finns mycket fint i den här gamla föreningskulturen, samtidigt som omvärlden ändras och mer kapital kommer in i idrotten där andra strukturer finns. Det finns en uppenbar risk att svensk idrott utarmas av talangerna.

51-procentsregeln är en grundbult i svensk idrott. Christer Gardell tassar runt frågan – för tillfället.

– Det är möjligt att jag kommer ge mig in i den debatten men då vill jag fundera igenom frågan lite djupare också.

Vissa har framställt dig som en motståndare till föreningsdemokratin.

– Nej, nej, inte alls. Jag har vuxit upp i föreningssverige och varit med i en herrans massa föreningar. Min morbror spelade tio år i allsvenskan för Degerfors, det är verkligen föreningsmecka.

Han understryker att han sett stora fördelar med systemet.

Men.

– När omvärlden förändras måste man någonstans fundera på det man har gjort historiskt, om man ska fortsätta med det eller om man ska skruva lite grann.

Kommentera artikel

Expressen erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se

Andra har också läst

- Zanna vill inte ha barn: ”Älskar helgfrukostar”- Avundsjukan på parets långa helgfrukostar • ”Största lögnen”

- Björn Frantzéns nya kärlek efter skilsmässan- Så får han ihop familjelivet: ”Mer närvarande nu” • Nya resturangen Emberlin

- ”Det är en helt annan grej här”- ”Jag har fuckat upp” • Beteendet får alla att säga samma sak

- Alex, 22, lyckades fly – varnar för Putins hjärntvätt- Unikt vittnesmål om övergreppen bakom ryska fronten

- Glenn Hyséns nya liv med Parkinsons sjukdom- ”Folk får panik när de hör ordet”

- Karin, 25, skadades i två trafikolyckor – får ingen sjukersättning- Nekas sjukersättning • ”Låg i sängen i nio månader”

Läs hela artikeln hos Expressen Sport →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.