– Man kan inte ändra på genetiken, men man kan bli av med konsekvenserna av den genetiska risken genom ändrad livsstil och kolesterolsänkande medicin, säger Olle Melander, professor vid Lunds universitet.
Testet kan ge svar på vem som är extra känslig för en ohälsosam livsstil. Den femtedel som har förhöjd genetisk risk för hjärtinfarkt ligger på samma risknivå som personer med typ 2-diabetes eller personer som tidigare har haft stroke.
Test för mellanzonen
Testet är tänkt att användas på patienter i primärvården som varken utmärker sig som högrisk- eller lågriskpatienter när det gäller blodtryck, kolesterolvärden, rökning och andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom.
För att bedöma en persons risk för att drabbas av hjärtkärlsjukdom inom tio år används ett särskilt beräkningssystem. Personer som ligger i mellanzonen och varken har en solklart förhöjd risk eller kan klassas som lågriskpatienter kan få primärvårdsläkarna att klia sig i huvudet, beskriver Olle Melander.
– Beslutet handlar ju där om man ska ge livslång läkemedelsbehandling till en frisk individ.
Gentestet kommer att finnas tillgängligt från början av nästa år. En hälsoekonomisk analys som ännu inte är färdig ska ge svar på om det är kostnadseffektivt.
– Det finns en sådan analys gjord i USA, under amerikanska förhållanden, som visar på väldigt god hälsoekonomisk nytta, säger Olle Melander.
Inget självtest
Det nya gentestet kommer bara att användas inom hälso- och sjukvården. Olle Melander beskriver det utbud av kommersiella självtester som vem som helst kan köpa som sämre. Ofta ger de otydliga svar och det slutar ändå med att den som har testat sig vänder sig till sjukvården.
– Här ska det vara en läkare som bestämmer att ”jag vill ha den här informationen” och då finns det en beredskap att hantera svaret.