Därför får vi oftare mardrömmar när omvärlden är orolig
Forskning visar att vi oftare har mardrömmar i oroliga tider – men det finns sätt att ge hjärnan bättre förutsättningar för en lugnare natt.
– Vi kan inte kontrollera allt som händer i världen, men vi kan påverka hur vi förhåller oss till det och därmed även hur vi drömmer, säger Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap.
Exakt hur drömmar konstrueras är inte fullt klarlagt, men forskning visar att de inte är slumpmässiga.
– Drömmar är en kreativ kombination av självbiografiska minnen, sådant vi vet om världen och sådant vi förväntar oss ska hända i framtiden. Även vår personlighet spelar roll, förklarar Katja Valli, professor vid Högskolan i Skövde.
Personlighet och stress påverkar
Vår drömvärld liknar i många avseenden den vakna världen. Personlighet, ärftliga faktorer, stressnivå och livssituation kan påverka både drömmarnas innehåll och hur benägna vi är att ha mardrömmar.
– Det som nyligen har hänt eller är känslomässigt laddat har större chans att dyka upp i drömmar. Ju mer vi påverkas personligen, desto tydligare blir effekten i våra drömmar, säger Katja Valli.
Forskarens svar: Våra drömmar och vad de betyder
Olika teorier om varför
Samtidigt tycks drömmar ha en tydlig negativitetsbias.
– Vi drömmer sällan om vardagliga saker, som att läsa eller arbeta vid datorn, och oftare om något ovanligt eller hotfullt – som att bli jagad av en hund, säger Valli.
Det finns flera teorier om varför vi drömmer. Vissa beskriver drömmar som ett slags känslomässig bearbetning, medan andra menar att drömmar kan fungera som en simulering eller träning för att upptäcka och hantera hot.
– En studie visade att om människor drömde positivt om sin partner, kände de sig mer positiva till partnern nästa dag. Om de hade drömt något negativt, kände de sig mer negativa till partnern dagen efter. Så drömmarna påverkar också våra känslor och hur vi fungerar nästa dag, säger Valli.
Studerat pandemin och tsunamin
I studier av kriser och katastrofer syns samma mönster.
– Kvinnor som upplevde tsunamikatastrofen 2004 hade drömmar med skrämmande vatten- och flyktmotiv långt efter händelsen, säger Monica Bergman, adjunkt i kognitiv neurovetenskap.
Under pandemin var corona däremot inte lika närvarande i drömrapporterna som man kanske kunde tro. Färre än tio procent av drömmarna innehöll inslag som virus, isolering, videomöten eller munskydd. Men hos dem som påverkades mest av pandemin, eller hade lättare att oroa sig, var temat tydligare.
– En dröm är en ögonblicksbild, men om mardrömmarna återkommer och påverkar vardagen, då kan det vara viktigt att ta dem på allvar, säger Bergman.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.