Teknikutvecklingen i sig gör att elektrifieringen går framåt. Ett vanligt argument är att vi därför – förr eller senare och oavsett politik – kommer att ha en närmast helt elektrifierad transportsektor. Men en faktor som vi inte kan blunda för är hur snabbt denna utveckling sker. Utan en aktiv klimatpolitik går elektrifieringen för långsamt. När det gäller personbilar är skillnaden mellan Sverige och våra nordiska grannländer talande: medan 80 procent av alla nya personbilar i Danmark varit eldrivna i år är motsvarande siffra i Sverige strax över 40 procent. Orsaken till detta är politik.
När det gäller tunga lastbilar riskerar också bristen på klimatpolitik att slå mot svensk industri. Sverige är inte bara ett avlångt land med stora transportbehov, vi har också två världsledande lastbilstillverkare. Bägge dessa har i flera år upprepat att elektrifieringen är helt avgörande för deras framtida konkurrenskraft. De har gjort miljardinvesteringar för att utveckla och kunna producera ellastbilar i stor skala, samtidigt som deras orderböcker fylls på allt för långsamt, inte minst till följd av politik som prioriterar låga drivmedelspriser.
Går för långsamt
Utspel från industrin kan förstås avfärdas som partsinlagor. Men samma mönster ser vi i våra oberoende analyser och forskningsprojekt. Elektrifieringen kommer att ske, men det går för långsamt när politiken inte skapar starka incitament för den. Risken med en bristande klimatpolitik är också att det blir kinesiska tillverkare som kommer fylla den europeiska marknaden med ellastbilar. Till skillnad från svenska tillverkare har de en hemmamarknad att luta sig mot där nästan var tredje ny lastbil var eldriven förra året.
Sveriges regering som nu bildas behöver se till att den nya klimatpolitiken förenar industri- och tillväxtmål med utsläppsminskningar. Den behöver införa åtgärder som på riktigt skyndar på elektrifieringen.
Utifrån våra forskningsprojekt ser vi tre åtgärder som särskilt behövs:
– Inför avståndsbaserade vägskatter (kilometerskatt) för tunga fordon, och utforma dem så att de gynnar ellastbilar. Det här har länge varit en omdiskuterad fråga i Sverige, men i länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland beskrivs motsvarande skatter som avgörande för elektrifieringen eftersom avgifterna är lägre för ellastbilar än dieseldrivna. Tiderna har också förändrats, och frågan bör inte längre vara kontroversiell.
Fordonsindustrin är för viktig för svensk ekonomi för att låta den falla på dålig klimatpolitik
EU-krav gör att vår nuvarande tidsbaserade vägskatt behöver ersättas senast 2032, eventuellt redan 2030, och vår enda möjlighet att ta in skatt från tung trafik är genom att göra den avståndsbaserad, det vill säga utgår från hur långt man kör. Det finns också stora möjligheter att utforma dem smart så att glesbefolkade regioner och branscher med stora transportbehov bara påverkas i begränsad omfattning, samtidigt som man ändå gynnar elektrifieringen.
– Ge kommuner möjlighet att införa nollutsläppszoner i vissa områden, med krav på att lastbilar måste vara eldrivna för att få framföras. Liknande zoner införs just nu koordinerat i 30 städer i Nederländerna. Erfarenheterna visar hittills på framgångar för elektrifieringen av både lätta och tunga lastbilar, och i våra forskningsprojekt på området ser vi potential att införa liknande zoner i svenska städer.
Stora kostnadsminskningar
– Sänk skatten på el som används till laddning av tunga fordon. I en tidigare utredning har vi visat att en sänkning till EU:s miniminivå kan sänka kostnaderna för ellastbilar med närmre sju kronor per mil, vilket för en lastbil som kan gå långt över 10 000 mil per år leder till stora kostnadsminskningar. Sänkningen bör inte vara permanent utan gälla till dess att totalkostnaderna för ellastbilar närmat sig diesellastbilarnas. Till skillnad från ovanstående åtgärder så är det här något som kan införas med en gång, redan i statsbudgeten för 2027.
Fordonsindustrin är för viktig för svensk ekonomi för att låta den falla på dålig klimatpolitik. Med en ny inriktning i klimatpolitiken kan vi kombinera konkurrenskraft för svenska bolag med stora utsläppsminskningar i närtid.
Tobias Gustavsson Binder, klimatanalytiker på IVL Svenska Miljöinstitutet