Taxibilar står uppradade bakom grindar som övervakas av israeliska soldater runt staden Hebron på ockuperade Västbanken. De inväntar palestinier som lämnar staden till fots. Omkring 250 familjer har tvingats lämna sina hem, enligt lokala myndigheter som Haaretz hänvisar till. Enligt nyhetsbyrån Reuters handlar det om 1 200 palestinier.
Det senaste dygnet har spänningarna i området ökat.
Tidigt på fredagsmorgonen sköts fem israeliska soldater på Västbanken, varav två dog av sina skador. De misstänkta gärningsmännen, två palestinier från Hebron, sköts därefter till döds av israelisk militär.
– Det är väldigt sällan israeliska soldater dödas på Västbanken. Det har skett i Gaza och Libanon, säger den oberoende Mellanösternexperten Alexander Atarodi.
Militären sa kort därefter att man skulle genomföra en full belägring av Hebron. Premiärminister Benjamin Netanyahu svarade att han beordrat att ”stänga ned” Västbanken omedelbart.
Några timmar senare inleddes vad försvarsmakten kallade en ”offensiv antiterroroperation”, rapporterade AFP. Israeliska styrkor förstörde byggnader och tvingade invånare att evakuera, skriver CNN.
”Soldaterna genomför just nu insatser inne i bostäder som tillhör terrorister och andra misstänkta”, skrev militären i ett uttalande.
Netanyahu backade senare något och sa att han skulle överväga att bara spärra av Hebron och Halhul, enligt CNN.
Bosättarvåldet har ökat kraftigt
Insatsen väntas pågå i flera dagar, enligt militären. Invånare ska kontrolleras och kan sedan lämna området via tre bestämda platser, tillägger IDF. De som väcker misstanke kommer att förhöras vidare av säkerhetsstyrkor.
Under lördagen har insatsen fortsatt. Hus har genomsökts och byggnader har rivits, skriver Reuters. Israeliska bosättare ska också ha gått till attack mot jordbrukare i området, enligt palestinska nyhetsbyrån Wafa. Militären säger på lördagskvällen att man gripit ett 40-tal personer.
Palestinska myndigheten PA kallar insatsen för ”kollektiv bestraffning”.
Upptrappningen sker inte i ett vakuum, säger Alexander Atarodi.
– Vi har sett den här vågen av attacker under lång tid. Sedan 2022 har vi sett en kraftig ökning. Det handlar dels om 7 oktober, dels om den hårda inrikespolitiska linjen som regeringen har fört.
Västbanken ockuperades av Israel 1967. Benjamin Netanyahus regering har utökat det israeliska bosättarvåldet i området, vilket har fördömts av bland andra FN. I september rapporterade SvD att bosättarvåldet ökat med 340 procent från 2021 till början av 2026. De senaste månaderna har flera attacker från israeliska bosättare uppmärksammats.
Den israeliska regeringen lyfter hotet från terrorister på Västbanken, men enligt Atarodi är Hamas inte särskilt starka i området.
– Men det skulle vara tjänstefel att inte säga att det handlar om terrorister, för hur ska de annars förklara vad de gör för resten av världen?
Kan gagna Netanyahu i valet
Insatsen sker också bara några dagar innan det israeliska valet, där Netanyahu riskerar att förlora makten. Enligt opinionsundersökningarna är det jämnt mellan premiärministerns block och huvudutmanaren Gadi Eisenkots koalition, enligt Haaretz.
– Han använder det här för att piska upp stämningen, vilket naturligtvis är oerhört viktigt inför valet på tisdag. Han vet att den typen av retorik har gagnat honom tidigare, säger Alexander Atarodi.
Landet är i dag ”extremt polariserat”, enligt Atarodi. Samhället är uppdelat i de som tycker att Israels enda sätt att överleva är att fortsätta kriga, och de som är trötta på striderna och anser att landet har förlorat för mycket i internationellt anseende. Under lördagskvällen demonstrerade tusentals i Tel Aviv i protest mot den sittande regeringen.
– Det som oroar många israeler är att man med denna krigföring förlorar inte bara Europas stöd utan på sikt kanske även USA:s. Det är ett argument som oppositionen använder.
Alexander Atarodi säger att premiärministern tidigare på ett framgångsrikt sätt har utnyttjat olika situationer för att påverka opinionen.
– Han är i en politiskt desperat situation, inte bara för sin regering utan också för egen personlig del, säger Alexander Atarodi.
Han pekar på att motståndaren Eisenkot vill tillsätta en oberoende kommission för att ta reda på vad som hände den 7 oktober. Enligt tidigare uppgifter hade Netanyahu förvarnats om att en attack skulle ske, men inte tagit den på allvar.
Dessutom står premiärministern åtalad för korruptionsbrott – en rättegång som skjutits upp men kan komma att genomföras om han förlorar makten.
– Förlorar Netanyahu makten är det slutet på hans politiska karriär.