Tänk dig att en pub kan servera lika mycket öl från ett enda fat som från fem. Eller att lastbilar och fartyg kan frakta samma mängd öl med bara en femtedel av vikten och volymen. Det låter nästan som magi, men knepet är att avlägsna vattnet ur det färdigbryggda ölet och skapa ett koncentrat.
Det är precis vad Alfa Laval gör med en ny maskin, utan att ölets smak eller karaktär påverkas.
– Vår teknik kan minska de transportrelaterade koldioxidutsläppen med upp till 80 procent, säger Justyna Szczepanska, globalt produktansvarig för membranlösningar inom bryggeribranschen på Alfa Laval.
Tekniken kallas Revos och föddes som ett forskningsprojekt vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, i USA. Tanken var att minska volymen på drycker för att göra dem enklare att transportera.
Ett startupbolag tog sedan idén vidare, innan Alfa Laval köpte patenträttigheterna för fem år sedan.
Det finns också andra metoder för att ta bort vatten ur öl – exempelvis genom uppvärmning som dock kan påverka ölets smak, eller frystorkning som kräver mycket energi och är svår att använda i stor skala.
Revos använder istället membranteknik. För en lekman ser pilsnermaskinen mest ut som en komplicerad apparat i rostfritt stål. Inuti cirkulerar ölet genom ett system där ett tunt membran släpper igenom vattnet, medan alkoholen, aromämnena och övrigt innehåll blir kvar.
Processen sker strax över nollpunkten och under högt tryck. Den låga temperaturen hjälper till att bevara ölets smak. Ett öl med fem procents alkoholhalt kan koncentreras till en alkoholhalt på 20-25 procent. När ölet ska serveras tillsätts vatten och kolsyra, vilket återställer den ursprungliga alkoholhalten och ölets volym.
Till skillnad från läskkoncentrat, som blandas med vatten vid servering, är Revos-koncentratet samma öl som bryggts från början. Själva bryggningen är oförändrad och ölets ursprungliga karaktär finns kvar.
Smaken har också prövats i blindtester, där experter har fått jämföra originalölet med öl som först koncentrerats och sedan återställts.
– De har inte kunnat känna någon skillnad, och det är förstås det allra viktigaste. Smaken ska vara densamma, säger Justyna Szczepanska.
Hittills har Alfa Laval sålt två Revos-enheter, båda till stora bryggerier i Asien. Lundabolaget vill inte avslöja vilka kunderna är, men en av dem har deltagit i ett utvecklingssamarbete med Alfa Laval för att prova tekniken i praktiken.
Flera av världens största bryggerier har också besökt företagets innovationscenter i Søborg utanför Köpenhamn för att titta närmare på testmaskinen.
– Intresset är stort, men bryggerierna vill se fler goda tekniska resultat innan de själva vågar satsa, säger Justyna Szczepanska.
Ölkoncentratet kan transporteras i tankar till ett befintligt bryggeri, där vatten och kolsyra tillsätts. Det kan också levereras i ölfat direkt till barer och restauranger, som då behöver särskild utrustning för att blanda ut koncentratet på plats.
– Just serveringen är en av utmaningarna. Blandningsförhållandet måste vara exakt varje gång för att alkoholhalt och smak ska bli desamma. Där har vi en del utvecklingsarbete kvar, säger Justyna Szczepanska.
Pilsnermaskinen riktar sig främst till medelstora och stora bryggerier där produktionsvolymerna är tillräckligt stora för att investeringen ska löna sig. Den minsta modellen kostar omkring 1,5 miljoner euro och kan hantera cirka 12 000 liter öl om dagen.
Anläggningarna byggs på beställning, och leveranstiden för en större modell är 25–30 veckor. Alfa Laval räknar med att sälja ytterligare två eller tre enheter nästa år.
– 2027 kan bli ett genombrottsår för oss, med allt fler sålda enheter de följande åren, säger Justyna Szczepanska.
På sikt kan tekniken även användas för cider och andra drycker med relativt låg alkoholhalt. För vin beskrivs möjligheterna som mer begränsade. Där skulle den högre alkoholhalten i koncentratet ställa större krav på säkerheten och göra utrustningen dyrare.
Samtidigt är bryggeribranschen försiktig med förändringar. Inte minst när det gäller smak och hantverk. Att koncentrera öl och sedan tillsätta vatten igen kan väcka skepsis hos bryggare och ölkännare.
Principen är heller inte helt ny. Många bryggerier använder redan så kallad high gravity brewing, där starkare öl späds till önskad alkoholhalt. Lundabolagets teknik bygger vidare på liknande princip, men går ett steg längre genom att ta bort betydligt mer vatten ur det färdigbryggda ölet.
Justyna Szczepanska är medveten om att det kan ta tid att övertyga ölälskarna, men ser samtidigt en växande efterfrågan på hållbara alternativ. Om bryggerierna kan minska både utsläpp och transportkostnader ser hon stora affärsmöjligheter.
– Jag tror att tekniken på sikt kan förändra marknaden ordentligt, säger hon.