Kvartal har granskat författaren och sociologiprofessorn Emma Engdahls texter med hjälp av AI-detektorverktyget Pangram.
Enligt verktyget är hennes bok, ”Lektioner i kärlek”, upp till 88 procent skriven av AI. Samtidigt bedömdes en essä Engdahl skrivit i SvD Kulturs ”Under strecket” för två månader sedan också vara skriven av AI – till hundra procent.
Efter AI-anklagelserna valde Svenska Dagbladet att avpublicera essän med motiveringen att deras läsare ska kunna ”känna sig trygga med att det är människor som tar ansvar för, och faktiskt också gör, journalistiken i SvD”.
– Det innebär inte att vi aldrig använder AI, men när vi gör det så vill vi att det ska vara på ett sätt som vi på redaktionen har kontroll över och kan vara öppna med inför våra läsare, säger Svenska Dagbladets kulturchef, Ida Ölmedal, i ”P1 Morgon”.
Engdahls senaste verk
Expressen har matat in Engdahls senaste bok i Pangram. Boken – ”Moral imagination and the search for meaning: The art of being human” – publicerades 2026 och testades inte i Kvartals granskning.
Boken är listad som hennes senaste på Göteborgs universitets hemsida, där hon också är verksam som professor.
Enligt Pangram är boken till 69 procent skriven av AI. De delar som bedöms vara mänskligt skrivna är både passager mitt i texten och när hon citerar ett verk från 1991.
Dessutom bedöms rekommendationscitaten – så kallade blurbs – vara mänskligt skrivna.
Enligt Pangram har verktyget fel på 1 av 24 000 texter. Enligt en studie från i juni är Pangram ett av de mer träffsäkra verktygen. Forskarna lät flera olika AI-detektorer bedöma texter som var helt eller delvis skrivna av en människa respektive AI.
Av de 40 texter som var helt mänskligt skrivna fick Pangram alla rätt. När texten var helt eller delvis framtagen med AI träffade verktyget rätt i 97,5 procent av fallen. Samtidigt betonar forskarna att det inte är tillförlitligt i varje enskilt fall och att det inte kan användas som ensamt bevis.
”Inte AI som har skrivit det här”
Emma Engdahl förnekar helt och hållet att texterna har skrivits av AI. Hon tror att Pangrams resultat kan bero på att hon börjat skriva i en mer poetisk och upphackad form.
– Det är det enda jag kan komma på, säger hon.
– Jag vet ju att jag har skrivit det här själv. Det är inte AI som har skrivit det här helt enkelt.
Hon berättar också att flera bekanta har testat Pangram och fått felaktiga resultat.
– Den är inte tillförlitlig helt enkelt. Det är ju helt uppenbart att det inte är så.
Kan din stil ha inspirerats av AI?
– Jag bollar ju idéer med AI. Det har jag sagt, säger hon och fortsätter:
– Det kan säkert vara så att man är färgad av det. Men det är ändå jag som har skrivit det. Det är väldigt viktigt för mig att säga det, för folk verkar inte kunna riktigt förstå skillnaden mellan att skriva någonting själv och att bolla idéer.
– Nu har du testat den också. Jag tänker: Vad fan kan det vara med de här böckerna då?
Universitetet: Medarbetare är själva ansvariga
Kristian Daneback, prefekt på Göteborgs universitet, skriver i ett mejl till Expressen att universitetet har tagit del av diskussionen som följt på Kvartals granskning.
Inställningen till AI är ”i grunden positiv”, exempelvis för att få förslag, tips och återkoppling på sitt arbete. Han skriver också att ”medarbetare själva är ansvariga för när och hur AI används”, men tillägger att universitetet har regler och riktlinjer att förhålla sig till.
Vidtar universitetet några åtgärder om ni har skäl att tro att en forskningsartikel eller bok har framtagits med hjälp av AI?
”Det är helt beroende på omständigheterna i det specifika fallet. Att en forskare använder AI innebär inte i sig att några regler eller riktlinjer har bestridits. Det innebär inte heller att all användning är oproblematisk”, skriver Daneback.