David Rumbutis blev Sveriges första herrgymnast i OS på 29 år.
Sedan försvann han.
Nu är han tillbaka, och klar för en historisk VM-final, i grenen han en gång hatade.
– De senaste fem åren har varit ett riktigt helvete, säger 26-åringen.
David Rumbutis blev Sveriges första herrgymnast i OS på 29 år.
Sedan försvann han.
Nu är han tillbaka, och klar för en historisk VM-final, i grenen han en gång hatade.
– De senaste fem åren har varit ett riktigt helvete, säger 26-åringen.
Det var i Tokyo 2021 som Sverige hade en deltagare i manlig artistisk gymnastik för första gången på nära 30 år.
David Rumbutis hette framtidsnamnet som tog svensk herrgymnastik tillbaka in i OS. Men den då 21-årige talangen fick inte alls till det i mångkampskvalet, misslyckades i favoritgrenen hopp och föll från barren.
Tre månader senare var han tillbaka i Japan för ett VM, men skadade knäet.
Där någonstans slutar spåren efter gymnasten i traditionella medier.
Visst har han tävlat i en handfull EM och VM sedan dess. Men skadorna har avlöst varandra – knäet, foten, axeln.
Först nu, fem år efter OS-debuten, skapar han återigen rubriker.
På söndag tävlar David Rumbutis i VM-finalen i barr i Rotterdam.
Det är första gången sedan 1992 som en svensk är i en herrfinal i ett VM (då Johan Jonasson, i räck) och första gången någonsin som en svensk herrgymnast nått världens åtta främsta i barr.
– Alltså, det här hade vi inte planerat, säger David Rumbutis på telefon från Nederländerna.
– Att sätta personbästa med en halv poäng på ett VM, det gör man inte. Så redan där var det ju helt sjukt.
Det var i förra helgens kval som han fick till sitt livs serie. Sedan väntade ett dygns väntan för att se hur långt det skulle räcka.
Svensken satt på läktaren när finalplatsen blev klar.
– Det var nästan som att en sten släppte från magen, liksom att ”fan, äntligen”, säger han.
• Jingyuan Zou, Kina, 15,466 poäng i kvalet.
• Illia Kovtun, Kroatien, 14,900.
• Shinnosuke Oka, Japan, 14,866.
• Daiki Hashimoto, Japan, 14,800.
• Daniel Marinov, Ryssland, 14,700.
• Arsenij Duchno, Ryssland, 14,600.
• Noe Seifert, Schweiz, 14,600.
• David Rumbutis, Sverige, 14,500.
Det internationella gymnastikförbundet hävde i våras alla restriktioner mot ryska och belarusiska gymnaster. Finalen avgörs på söndag klockan 14.00. VM sänds via Eurovision Sport.
Hur har de fem senaste åren varit för dig?
– För att summera det så har det varit ett riktigt helvete. Om man får säga så. Ett riktigt helvete faktiskt.
– Det har ju varit riktigt kämpigt. Först att komma tillbaka från skada. Det tar ju sin tid och det tar sin kraft. Sen kom en ny skada, komma tillbaka från den … Och sen operationer här och där …
Har du hela tiden känt att du vill tillbaka?
– Absolut, säger David Rumbutis – och lättnaden i rösten går inte att misstolka:
– Om jag tänker på OS:et som jag gjorde så fick jag verkligen inte ut det jag ville göra. Och sen har det bara varit massa skador, jag har inte fått ut det jag vill visa. Så det är egentligen det som har drivit mig, att få stå uppe på ett podium bland topp åtta i världen och visa att man faktiskt förtjänar att vara här. Det är just det jag har velat.
Han kommer från en gymnastikfamilj och har sporten i blodet. Föräldrarna är tränare, syskonen har tävlat och han har närmast vuxit upp i hallen, har Rumbutis – som kommer från Älvsbyn i Norrbotten men tävlar för Stockholmsklubben All Star Gymnastics – tidigare berättat för DN.
Det var först i fjol som han valde att specialisera sig på barr.
– Det hade liksom varit för mycket skador på underbenen. Och sen en axeloperation, berättar han.
– Det första jag kunde komma tillbaka till var pendlingar i barr.
Kanske kommer han framöver att hitta tillbaka till fler så kallade redskap, säger Rumbutis.
– Men på något sätt är det lite skönt att släppa fokus (på fler grenar). Det blir mindre att hålla koll på och man kan fokusera mer på små detaljer.
Helt självklart kan valet knappast ha varit.
Vad var ditt förhållande till barr före alla skador?
David Rumbutis tystnar en halvsekund, skrattar nästan åt sig själv, utbrister sedan:
– Jag var jätterädd för barr! Det var det läskigaste redskapet, jag hatade att köra barr.
– Jag tänkte hela tiden att jag kunde missa en hand, jag fastnade liksom i svinget och kunde inte köra övningen. Så det är lite ironiskt att jag blir en barrspecialist och att det fungerar.
I VM-finalen ska han bara gå ut och ”göra sin grej”, inte ändra något, fortsätter han. Då poängen 14,500 räckte till sista platsen in kommer han att vara förste man ut.
– Så jag går ut, gör min serie, njuter. Och sen är det upp till de andra om de vill gå förbi mig eller inte.
Längre fram i tankarna finns en dröm om revansch på OS-scenen, i Los Angeles 2028.
Men först handlar det alltså om att skriva svensk VM-historia.
Det är 34 år sedan en svensk herrgymnast senast var i en VM-final … ?
– Jag gillar att plocka de där årtalen! Det är riktigt kul, säger David Rumbutis, och sätter i nästa andetag in bedriften i ytterligare ett perspektiv.
David Rumbutis pappa Sergej Rumbutis tävlade för Sovjetunionen och senare Litauen i EM och VM.
– På samma VM (som en svensk senast var i final), 1992, var min pappa i barrfinal, berättar 26-åringen.
Sergej Rumbutis blev nia när nio namn det året nådde grenfinalerna.
Nu är Rumbutis den yngre redan bättre än pappa.
Se och hör svenska VM-gymnasten David Rumbutis förklara de sex så kallade redskapen (grenarna) i sporten här. Klippet är inspelat inför OS i Tokyo 2021:
Herrarnas barr
● Herrarnas barr skiljer sig från damernas på så vis att de så kallade holmarna har samma höjd.
● De parallella holmarna är 3,5 meter långa med en höjd två meter från marken.
● Gymnasterna ska utföra en serie övningar – över och under holmarna – i form av svingar, vändningar, handståenden och förflyttningar. Tre så kallade stillmoment per serie är tillåtna.
● David Rumbutis är första svenska herrgymnast i barr i en VM-final. På damsidan var Jonna Adlerteg i VM-final 2018.
David Rumbutis har tidigare förklarat grenen för DN: ”Här är det viktigt att vara stark i hela armarna, från fingrarna till axlarna. Du ska köra nio övningar och sedan göra ett avhopp. Du kan hänga i barren, du kan vara i stöd, du kan göra volter och fånga med armarna igen. Målet är att köra det så snyggt som möjligt med benen och få till en bra landning.”