En skakande hand, tio tabletter om dagen och ett tillstånd som aldrig går över.
Glenn Hysén, 66, tar det mesta i livet med en klackspark – hur blir det nu när han lever med Parkinsons sjukdom?
– Camilla har varit vansinnig på mig flera gånger och folk får panik bara av att höra det ordet, säger fotbollsprofilen.
Tillvaron har förändrats markant den senaste tiden, men det har tydligen inte ett smack att göra med diagnosen han fick för ungefär ett år sedan. I stället är det en söt liten krabat på fyra månader som pockar på uppmärksamhet och som behöver rastas några gånger per dag.
– Det är jävligt roligt med hund, men man blir ju lite låst, vilket vi visste om innan. I november ska vi till Florida i tre veckor och då får vi lämna bort honom. Fan vet varför han heter Cosmo, men det heter han i alla fall. Camilla bestämde namnet, säger Glenn Hysén, som verkar ha fått hjälp med att ladda kaffeapparaten när Expressen hälsar på i den fina lilla lägenheten vid Hills golfbana i Mölndal.
För kaffe har han aldrig druckit, han säger sig vara totalt värdelös på tekniska grejer och har alltid fått assistans med att exempelvis sköta mejlen och betala räkningar via internetbanken. Även om han inte drar en enda fräckis på 90 minuter plus stopptid förefaller han vara precis som vanligt, och inte minst humorn är intakt. Visst, högerhanden darrar lite från och till, men i övrigt är det samma gamla Glenn.
– Förutom medicinen är det ingen skillnad på mitt liv överhuvudtaget. Det finns de med samma åkomma som har det betydligt jävligare och jag ska inte vara nonchalant bara för att jag inte känner så mycket, men jag lever som jag lever och hoppas att det håller.
Uppskattningsvis hade handen skakat i ett halvår innan en gubbe på gymmet som var bekant med symptomen uppmanade Glenn att söka vård.
– Jag är inte den som springer benen av mig till läkaren om jag inte har ont. Jag gick tre veckor med avsliten hälsena – den satt uppe i knävecket – men jag hade fan inte ont. Men de sista dagarna kunde jag knappt gå, då var jag tvungen att kolla upp det. Och det är klart att det var bra att det med skakningarna blev utrett.
Vad tänkte du när du fick beskedet?
– Hade jag mått sämre rent fysiskt hade jag reagerat mer, men jag mår ju bra. Att det skakar lite vissa dagar är ingenting som ställer till det. Jag har åkt på det här, men kan ändå göra vad jag vill. Jag har inte ändrat livsstil på något sätt.
Vad säger läkarna om prognosen?
– Att det aldrig kommer att gå över, men att det går att hålla i schack med tabletter som jag tar fyra gånger om dagen, totalt tio stycken. Jag sköter medicineringen och förhoppningsvis räcker det.
Så du slarvar inte med tabletterna?
– Det har jag gjort tidigare. Camilla har varit vansinnig på mig flera gånger för att jag glömt dem när vi ska på middag eller är ute på någon resa. Det kanske är för nära inpå diagnosen. Hade jag haft det i fem år så skulle det nog komma per automatik, jag har nog inte lärt mig riktigt ännu, men det blir bättre.
Parkinsons sjukdom
En kronisk neurologisk sjukdom som påverkar hjärnans förmåga att kontrollera rörelser.
Symptom: Darrningar, långsamma rörelser, stelhet och problem med balansen. Även sömnproblem, trötthet och nedsatt luktsinne kan förekomma.
Orsak: Den exakta orsaken är inte känd. Sjukdomen hänger bland annat samman med att nervceller som producerar signalsubstansen dopamin bryts ner.
Behandling: Det finns i dag ingen botande behandling, men läkemedel kan lindra symtomen. För vissa patienter kan även avancerad behandling, som djup hjärnstimulering, bli aktuell.
Källa: 1177
Han tror att hustrun och de fem vuxna barnen som han har sedan tidigare förhållanden har reagerat mer än vad han själv gjort.
– Så fort de hör ordet parkinson blir det panik direkt och de ser någon framför sig som darrar jättemycket, men det är ju inte alls så jag har det. Det är en betydligt mildare variant.
Men du inser ändå att det är en sjukdom som kan vara allvarlig?
– Jajaja, absolut. Men än så länge finns det inget som tyder på att det ska bli värre för mig. Och skulle det bli det får man ta det då. Man ska inte måla fan på väggen och förstora upp något i onödan. Jag kan inte gå och gräva ner mig för detta. Man måste leva vidare och jag hoppas i alla fall ha 25 år kvar.
Efter att ha varit en offentlig person i närmare 50 år tack vare en framgångsrik fotbollskarriär, otaliga tv-framträdanden och en glad och bekymmerslös framtoning är det ingen överdrift att påstå att den 66-årige göteborgaren är en populär figur. Nu är han medveten om att han blir ett ansikte utåt för en sjukdom som direkt och indirekt påverkar många människor. Det har han inga bekymmer med och han har fått ett antal förfrågningar om att träffa andra med samma diagnos. Ett besök har det redan blivit.
– Det känns bara bra och jag ställer gärna upp och snackar om det när jag kan. Men jag kan inte säga hur andra har det, utan utgår bara från mig själv.
På papperet är han visserligen pensionär, men Glenn Hysén är ett vandrande varumärke och tackar ja till det han tycker är kul. Det kan bland annat innebära att hålla låda på någon scen med en mikrofon i näven. Numera brukar han be om ett headset i stället.
– För när jag står där med en mick i handen så koncentrerar jag mig så jävla mycket på att inte skaka – och då skakar det bara ännu mer. Det är mycket psykologi. Då är det bättre att skita i mick om det finns möjlighet.
Vid svårare besvär kan vissa Parkinsonpatienter behandlas med så kallad DBS. Tunna elektroder opereras då in i hjärnan och kopplas till en liten stimulator under huden vid nyckelbenet, som skickar elektriska impulser för att lindra symtomen.
– Jag har ju sett bilder och filmer på folk som har det för jävligt. Om det skulle gå så långt skulle jag aldrig tveka på att operera in det där i hjärnan om det finns en chans att det blir bättre.
I övrigt är den hysénska tillvaron alldeles prima, berättar han och tar en klunk ur kannan – inte ett glas – med favoritdrycken som består av mjölk och isbitar. Fryst vatten i kubform är så viktigt för honom att han införskaffat en maskin för ändamålet. Det är i princip enbart öl han dricker utan extra kylning.
Vitt vin? Isbitar.
– Det måste vara kallt. Vin är något jag börjat med på senare år, det är gott att då och då ta ett glas i soffan. Att sitta hemma och dricka bira ger mig inte ett skit. Men det är en helt annan sak på någon pub eller i samband med hockey och fotboll – då är det jävligt roligt.
Överlag uppger han att alkoholkonsumtionen har gått ner och han är noga med kosten för att hålla matchvikten. Flytten från krogtäta Redbergsplatsen i Göteborg till en mer lantlig tillvaro har blivit ett lyft och han saknar inte pulsen i vardagen.
– Det var för enkelt när vi bodde i stan. Man hamnade på puben var och varannan dag och tog ett par biror. Det var inte bra. Här får man ju anstränga sig om det ska bli något och det är inte direkt värsta trycket på golfklubben som ligger 20 minuter bort till fots.
Och det är inga problem att kombinera alkohol med medicinen?
– Inte vad de har sagt i alla fall.
Han gymmar fem gånger i veckan, skjutsar Camilla, 57, till och från jobbet på Avenyn i Göteborg, hälsar ofta på mamma Elvy, 92, på Hisingen och promenerar med Cosmo.
Dagarna flyter på som vanligt – och förutom att följa IFK Göteborg, Liverpool och Frölunda HC kör han quizkvällar på mindre orter runtom i landet med Peter ”Mussla” Karlsson. Duon har hittat ett bra upplägg: Karlsson ställer frågorna, Hysén ”tjötar massa dynga” emellan.
– Vi var nyligen i Grästorp och det kom 200 pers. Helt suveränt, förbannat roligt. Ibland har vi med en trubadur också. Hade vi kört i storstäderna hade det drunknat i allt annat.
Frågesportsuppdragen ger lite extrapengar. I övrigt trillar det in allmän pension, ett tag till får han idrottspension från fotbollsspelandet i Liverpool på 90-talet och han har en välbetald bisyssla för ett spelbolag. Men de avlönade fotbollsresorna till England och Berlin med en stor arrangör kan det nog vara slut med.
– Efter typ tio år med samma betalning tyckte jag att de kunde höja lite, men då slog de bakut. Vi får se hur det blir, men det är inget jag står och faller med.
Glenn och Camilla har ett aktiebolag tillsammans och när alla inkomster slås ihop står det klart att paret slipper vända på slantarna.
– Vi är inte ute och ränner på stan varannan kväll och spenderar en massa. Ibland går vi ut och käkar och det är skitmysigt. Man slipper tänka på att man inte har råd. Men sedan kan vi ju inte åka till månen fyra gånger om året. Vad fan ska vi dit att göra? säger han och skrattar.
Kommentera artikel
Expressen erbjuder möjligheten att kommentera artiklar. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga. Kommentarer granskas inte i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetslagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se
Andra har också läst
- Krister Henrikssons ovanliga beslut med sin fru- Krister Henrikssons plan för sin begravning
- Agnes Lindström Bolmgren ville ha barn med så många män som möjligt- Agnes Lindström Bolmgren: ”Inte konstigt – vi hånglar”
- Laila Bagge: ”Det är väldigt osexigt”- Beteendet hos män som provocerar
- Peter Haber: ”Rädd att folk tror att jag är full”- Sjukdomen gör att han inte vågar gå ut
- Mats Olsson: Använder min frisör som ”läkare”- Journalisten om nya boken, kärleken och Viagrabeslutet
- Linus Wahlgrens kärleksinsikt: ”Första gången”- Skådespelaren om jättefesten och relationen med exet