Det är en av världens tre telekomjättar när det gäller utrustning till näten där all den nya AI-informationen ska transporteras och störst i USA, den fria världens AI-och försvarsmecka . Nu står bolaget nystädat och redo när AI-utvecklingen exploderar. Vd-skiftet från Börje Ekholm till Per Narvinger som annonserades i midsommarveckan understryker detta.
Svenskarna ska vara tacksamma för att makten över Ericsson ERIC B -1,66%Dagens utveckling, trots hög risk och felsatsningar, är kvar i Sverige, mest en följd av historiska tillfälligheter.
Mänskligt samarbete bygger på kommunikation och därför har teleoperatörer och telekomleverantörer varit centrala genom historien - geopolitiskt, nationellt och ur ett ägarperspektiv. Ericsson är inget undantag. Här speglas det mesta, från ryska revolutionen och Ivar Kreuger till svårigheterna att komma in på den amerikanska telemarknaden.
”I bästa fall väntar skördetid. Det behövs, inte bara för aktieägarnas skull utan även med tanke på det geopolitiska läget när USA rustar mot Kina, sluter sig och blir allt mindre benäget att dela med sig av sin tekniska utveckling.”
Dramatiken har förstärkts av de långa cyklerna, från mekaniska till digitala till mobila system. Svackorna i telebranschen har varit många, och världens politiker har hjälpt till med den viktiga infrastrukturen genom att favorisera inhemska operatörer och leverantörer.
USA så gott som stängde sin marknad. I Sverige samarbetade Ericsson nära med gamla Televerket, samtidigt som ägarna av en slump kunde vara ovanligt långsiktiga. Familjen Wallenberg med SEB och ägarsfären runt Handelsbanken fick makten över bolaget när Kreuger gick i konkurs. Eftersom ägandet i Sverige samtidigt låstes fast av regleringar och höga skatter fick de gamla ägarsfärerna så småningom driva bolaget i lugn och ro, utan konkurrens om makten. Ericsson blev expert på export till avlägsna marknader, lärde sig att betala mutor, forska och anställa ingenjörer på löpande band. Landets mesta snabbväxare. Vad stort sker, sker tyst.
Men på 1980-talet ändrades allt. Med digitaliseringen tog sig Ericsson till sist in i USA igen, och lite i skymundan hade Ericssoningenjörer lyckats så bra med mobilsystem att Ericsson blev störst i världen på det nya. Sedan kom internet och samtidigt ny hård konkurrens om ägarmakten när den svenska börsen till sist hade avreglerats och det utländska pensionskapitalet forsade in.
En internetbubbla blåstes upp och teleoperatörer betalade hutlöst för ny bandbredd för att få plats med all den nya internetkommunikationen. När bubblan brustit och operatörerna stod barskrapade sommaren 2002 var Ericsson timmar från konkurs. Huvudägarna tvingades dela med sig av makten till fonderna för att rädda bolaget med en nyemission. Men eftersom rösträttsskillnaden varit så stor förblev Wallenbergs och Handelsbanken mäktigast.
Tur var det, för de 25 år som följt har varit kämpiga. Europas leverantörer har förblivit fattiga. Försöken att bredda Ericssons verksamhet har som så ofta tidigare misslyckats. När digitaliseringen kom på allvar var det Apple och andra blivande tech-jättar som lade rabarber på förädlingsvärdet.
Det gamla telekombolaget framstod lite som ett moget gammalt verkstadsföretag, klart osexigt jämfört med entreprenörskometer som Spotify och Klarna. När Fredrik Lundberg tog makten över gamla Handelsbankssfären minskade deras ägarandel. Huvudansvaret hamnade hos Wallenbergs, och många frågade sig varför familjen skulle lägga så mycket tid på en trött telekomjätte. Rösträttsskillnaden innebär att posten väger betydligt tyngre mätt i makt än i pengar, ett olönsamt ägarjobb alltså, en historisk barlast, tycker en del.
Men skam den som ger sig, för nu ser det alltså återigen ljusare ut. Fokus har vidgats från enkla applikationer och tjänster till den kapacitet och effektivitet som krävs för att förverkliga alla de nya avancerade tjänster som ligger i pipen; självkörande bilar, autonoma drönare ”and what have you”. AI gör näten snabbare, rymligare, effektivare och energisnålare.
I Europa har EU tvingat operatörerna att hålla nere abonnemangspriserna men i USA har de fått tjäna pengar och därmed kunnat köpa utrustning. Där har Ericsson skaffat sig ett bra läge. Kinesiska Huawei har portats av säkerhetsskäl och för ett par år sedan blev Ericsson huvudleverantör när jätten AT&T skulle bygga in AI i öppna nätverk där teknik från olika företag blandas. Med det öppna nätverket hoppas Ericsson få sälja mjukvara (nätverks-API:er) till utvecklare, så att de kan bygga avancerade 5G- och 6G-appar som kan styra nätverkets funktioner i realtid. All utrustning till AT&T tillverkas lokalt i Texas, vilket uppfyller strikta amerikanska krav på inhemsk säkerhet och infrastruktur.
I bästa fall väntar skördetid. Det behövs, inte bara för aktieägarnas skull utan även med tanke på det geopolitiska läget när USA rustar mot Kina, sluter sig och blir allt mindre benäget att dela med sig av sin tekniska utveckling. Ericsson bidrar inte bara till det svenska teknikklustret utan även det europeiska, en tröst när Trump förbjuder Anthropic att exportera AI-modeller till Europa.
Långsiktighet kan vara en ursäkt för långsamhet. Men Ericssons utveckling påminner om att företagandet i en imperfekt värld ibland kan handla om mer än vinst per aktie. Det är Ericssons 150-åriga ingenjörskultur som bäddat för Lovable, Legora och nya drönarsatsningar och som driver på svensk AI-infrastruktur.
Visst har Ericssons 150-åriga historia ibland varit tungfotad och olönsam, men med jämna mellanrum också bäst i Sverige, ända från Henrik Cedergrens dagar, entreprenören som drev teleoperatören SAT och samarbetade med Lars Magnus Ericsson. Familjen Wallenberg ska ha en eloge för att de orkat förvalta arvet.