Vad dyrt allt har blivit!
Vem har inte tänkt eller sagt det under de senaste åren?
När varor och tjänster ökar i pris kallas det som bekant för inflation.
Det är ett fenomen som ofta kommer i en tråkig och oansenlig förpackning: massor av siffror och bokstavsförkortningar kablas ut från statistikmyndigheter varje månad.
Men bakom floden av statistik och torra rapporter döljer sig väldigt starka känslor. Som kan skapa politiska rörelser med kraft att kunna störta nästan vilken ledare som helst.
Vad dyrt allt har blivit är nämligen den fras som bidragit till det folkliga uppror som nu sprider sig över Europa.
Det som började med missnöje med Frankrikes skolor har övergått till en allmän protest mot vad som upplevs som orimligt höga levnadskostnader.
I Frankrike var den uppmätta inflationen 3,4 procent i september och sedan Emmanuel Macron 2017 tog över som president har priserna stigit med sammanlagt 27 procent, enligt siffror från Eurostat.
Det är framförallt energi och mat som blivit dyrare, matpriserna har stigit med 35 procent.
Protester har också brutit ut i länder som Belgien, Italien och Portugal.
Det är inte bara den traditionella inflationen på varor som bensin och mat som upprör utan också priset på tillgångar, framförallt bostäder.
På fem år har hyrorna i Spanien stigit med 45 procent och bostadspriserna med över 50 procent. Det har kastat in landet i en politisk kris med ett nyval som ska hållas i november.
När tyska vänsterpartiet De Linke gick kraftigt framåt i delstatsvalet i Berlin nyligen så tillskrevs framgången partiets fokus på stigande boendekostnader.
Om två veckor går USA till ett så kallat mellanårsval där makten över senaten och representanthuset står på spel. Just nu pekar prognoserna på en brakförlust för Donald Trumps republikanska parti. Enligt Polymarket är oddsen för att demokraterna får majoritet senaten just nu 65 procent och i representanthuset hela 92 procent.
President Donald Trump får samtidigt sina lägsta opinionssiffror någonsin.
Vad de amerikanska väljarna är arga på? Att allt har blivit så dyrt.
I en undersökning gjord av Fox News uppger sex av tio väljare att höga levnadskostnader är den viktigaste frågan.
Donald Trump gick till val på att sänka kostnaderna men det har blivit tvärtom. I september var inflationen 3,7 procent och bensinpriset har stigit med över 50 procent i år och diesel med över 75 procent. Sedan 2017 matpriserna i USA gått upp med hela 40 procent.
Stigande inflation har också drivit upp räntorna. I USA, där det är vanligt att binda boräntorna på 30 år, ligger snitträntan nu på 7,4 procent. Detta samtidigt som bostadspriserna är högre än någonsin.
Ett index över amerikanska huspriser har stigit med hela 73 procent sedan 2017 och genomsnittshyran har stigit med nästan 50 procent.
Vad beror inflationen på? Kortsiktigt är svaret delvis Donald Trump. Hans beslut att starta krig mot Iran har fått oljepriset att stiga, en uppgång som nu fortplantar sig genom ekonomin.
Världsmarknadspriset på olja är runt 70 procent högre än före krigsutbrottet. En studie av perioder med hög inflation i världen mellan 1970 och 2022 gjord av Världsbanken visade att oljan varit den vanligaste boven.
Inflationsvågen 2022 och 2023 startade först med en pandemi och sedan ett krig; Rysslands invasion av Ukraina. Tillsammans skapade det störningar av leveranskedjor och när efterfrågan samtidigt tog fart efter pandemins nedstängningar var inflationen ett faktum.
En annan faktor som kan ha bidragit är stimulanserna efter pandemin då det pumpades ut nya pengar i ekonomin. Sedan 2019 har mängden pengar i omlopp globalt stigit med cirka 50 procent.
Det har framförallt drivit upp priset på tillgångar som fastigheter och aktier, men även konsumentprisinflationen enligt vissa experter.
Andra saker som hjälper till att hålla uppe priset på bostäder är att det byggts alldeles för lite i många länder.
Ytterligare en faktor som kan påverka inflationen är att företag blir allt större och mäktigare vilket gör det lättare att höja priserna.
I USA har gapet mellan andelen av ekonomin som går till företagsvinster och till löner aldrig varit större än nu.
Historiskt har inflation ofta lett till politisk turbulens, inte minst när det handlat om stigande matpriser.
Kanske väntar en orolig tid. Den kände brittiske ekonomen Charles Goodhart spådde i en bok redan före pandemin att världen står inför en period av högre inflation på grund av åldrande befolkning och en globalisering på nedgång.
Framtiden kommer troligen också lastad med så kallad heatflation - alltså att klimatförändringarna påverkar jordbruket så mycket att maten blir dyrare. Ett fenomen som redan pågår, enligt Europeiska centralbanken ECB.
Vad ska politikerna göra? Hittills har mycket handlat om att försöka sminka över inflationen med kortsiktiga skattesänkningar på exempelvis bensin. Problemet är att det är ganska dyrt, och stigande räntor gör att utrymmet i många länders budgetar är begränsat.
Frågan är extra aktuell i Sverige där inflationen är på väg upp i snabbt takt. Riksbanken väntas höja sin ränta flera gånger det närmaste året för att dämpa uppgången.
Dessutom löper en rad åtgärder som pressat ned priserna, som sänkt bensinskatt och halverad matmoms, ut i år och nästa år.
Men även om inflationen i Sverige totalt sett varit högre än i Frankrike, drygt 31 procent sedan 2017, är svenskarna knappast redo att välla ut på gatorna. Här knyter vi snarare näven i fickan.
På lång sikt krävs betydligt svårare insatser för att få ned inflationen; som att bygga fler billiga bostäder, förbättra konkurrensen på flera marknader och ställa om till ett minskat fossilberoende.
Saker som inte sker över en natt. Och särskilt inte när det pågår kravaller.
Men den politiker som vill sitta kvar vid makten gör klokast i att sätta igång omedelbart.