Elitlicensreglerna ser annorlunda till ut nästa säsong.
Det är spikat sedan tidigare.
Kraven kommer då vara att SSL-föreningarna ska ha ett eget kapital på minst 50 000 kronor och att de dessutom inte ska ha några obetalda skulder eller avgifter.
Utöver det fanns ett annat förslag ute på remiss: Att klubbarna ska behöva visa upp ett positivt eget kapital två år i rad.
Men responsen från elitföreningarna var sval.
– Det var för att undvika berg-och-dalbanor, säger Hermine Dahlerus, ekonomichef på Svenska Innebandyförbundet (SIBF) och adjungerad till licensnämnden.
– Hade vi fått in många positiva signaler avseende förslaget hade det funnits en möjlighet att förbundsstyrelsen hade sett annorlunda på frågan. Tyvärr fick vi inte så många svar, vare sig från distrikt eller från föreningar.
Klubbarnas vartannat år-beteende
Bakgrunden till förslaget är att inblandade klubbar ofta hamnat under handlingsplan vartannat år. De har sedan gjort stora ansträngningar och hittat specialuppgörelser med bland annat sponsorer för att kunna lösa elitlicensen året därpå. Därefter har de hamnat i samma ekonomiska problem igen.
Förfaranden som har fått röster att höjas mot elitlicensreglernas utformning.
Falun nekades elitlicens 2023 och nu 2026.
Kalmarsund 2024 och 2026.
Mesta mästarna Storvreta nekades 2019, 2022, 2024 och 2026 och har därmed haft fyra så kallade kontrollår.
Inget som strider mot elitlicensreglerna – men Hermine Dahlerus erkänner att det inte riktigt var tanken när elitlicensen infördes 2014.
– Det är en utmaning som licensnämnden också har sett. Förhoppningen är att med de nya kraven ska det hjälpa föreningarna att inte hamna där vartannat år. Kapitalkravet handlar om att långsamt stärka klubbarnas ekonomi och mognadsgraden i idrotten. Där behöver vi skynda långsamt, säger hon.
Så det finns inga planer i nuläget på förändringar i elitlicensreglementet bortsett från de som redan är spikade inför nästa säsong?
– Nej, inte just nu. Sedan är det ju en demokratiskt vald organisation så det finns alla möjligheter att påverka.
Kan kapitalkravet komma att öka successivt från 50 000?
– Det vet jag inte så det vågar jag inte svara på. Det skulle kunna vara så, men det beror också på hur idrotten utvecklas, säger Hermine Dahlerus.
Förändringen kan ge ny handlingsplan
Sex SSL-föreningar och totalt nio SSL-lag nekades elitlicens denna säsong. Det beskedet kom tidigare i veckan. De riskerar därmed att kastas ut ur finrummet om de inte förvandlar sina röda siffror till ett positivt eget kapital. De har till den 30 april 2027 på sig.
Någon ytterligare dispens kan de inte förvänta sig – om det inte inträffar något extremt såsom en ny pandemi.
– I regelverket är det tydligt vad som gäller. Licensnämnden har inget annat uppdrag att följa än att inte bevilja licens till de som inte återställer kapitalet. Sedan kan föreningar alltid överklaga beslutet.
ELITLICENSEN 2026
BEVILJAS
AIK IBF
Endre IF
IBK Dalen
Jönköpings IK
KAIS Mora IF
Karlstad IBF
Linköping IBK
IBK Lockerud Mariestad
Mullsjö AIS
Nykvarns IBF
Pixbo IBK
Thorengruppen IBK
Täby FC IBK
Visby IBK
Växjö IBK
Warberg IC
NEKAS
IBF Falun (herr)
FBC Kalmarsund (herr + dam)
IBK Lund Elit (herr + dam)
Malmö FBC (dam)
Storvreta IBK (herr + dam)
Västerås Rönnby IBK (dam)
Med tanke på att reglementet förändras till nästa säsong kan det dock bli så att en förening hamnar under handlingsplan två år i rad. Något som egentligen inte ska vara möjligt.
– Klubbarna som är under handlingsplan nu klarar sig om de har en krona i eget kapital. Har de under 50 000 kronor hamnar de under handlingsplan igen, säger Hermine Dahlerus.
Hur ser ni från förbundets sida på att hela nio lag riskerar tvångsdegradering från SSL?
– Det är ju inte bra. Det är inte alls positivt för svensk innebandy om det blir någon nedflyttning. Föreningarna har löst det förr och vi får hoppas att man gör det nu också.