Under 2026 betalar arbetsgivare 20,81 procent i arbetsgivaravgift för de unga som omfattas av reformen, på ersättningar upp till 25 000 kronor per månad. Det kan jämföras med den ordinarie nivån på 31,42 procent. För ett företag med många unga medarbetare är det en skillnad som märks. I vår verksamhet har den lägre kostnaden bidragit till att vi kunnat ge fler ungdomar arbete och fler arbetstimmar. Samtidigt har det skapat ekonomiskt utrymme som gjort det lättare att också anställa personer som inte omfattas av nedsättningen.
Det här är viktigt. Diskussionen om arbetsgivaravgifter riskerar annars att bli en fråga om procentsatser och statsfinanser. För företagen handlar den ytterst om något betydligt mer konkret, nämligen kostnaden för att anställa ytterligare en person.
Lär ut spelreglerna
Besöksnäringen är en av de branscher där många unga får sin första kontakt med arbetslivet. Det är en viktig roll, men också en resurskrävande sådan. När vi anställer en ung person utan tidigare arbetslivserfarenhet anställer vi inte en färdig medarbetare. Vi tar också på oss ansvaret för introduktion, utbildning och handledning. Arbetsgivaren lär ut arbetsuppgifterna, men ofta också arbetslivets grundläggande spelregler. Att komma i tid. Att kommunicera med kollegor. Att möta gäster professionellt. Att förstå att den egna insatsen är en del av något större. Det kräver tid från chefer och erfarna medarbetare. Den kostnaden syns sällan på lönebeskedet, men den är högst verklig. Det är därför kostnaden för att anställa unga spelar så stor roll.
Besöksnäringen är personalintensiv. Hotell, campingar, restauranger och upplevelseföretag kan inte rationalisera bort mötet med gästen. Samtidigt arbetar många företag med små marginaler och stora variationer mellan hög- och lågsäsong. För ett stort företag kan skillnaden i arbetsgivaravgift för en enskild medarbetare framstå som begränsad. För ett mindre eller medelstort företag med många unga säsongsanställda blir summan snabbt betydande. Och det är på marginalen beslutet fattas. Har vi råd att bemanna ytterligare en aktivitet? Kan restaurangen ha en person till på kvällspasset? Kan vi ge den där 20-åringen utan tidigare erfarenhet en chans? När kostnaden för att säga ja minskar kommer fler företag också att kunna göra det.
Tillfälliga regler gör det svårare att planera framtida personalkostnader och långsiktigt anställa och utveckla unga
Sverige behöver fler vägar in på arbetsmarknaden för unga. Där har näringslivet ett ansvar, men politiken behöver också skapa rätt förutsättningar. Ett första jobb ger inte bara inkomst. Det ger referenser, arbetslivserfarenhet, kontakter och kunskap om hur en arbetsplats fungerar.
Det första jobbet gör dessutom lättare att få nästa arbete. Därför bör vi se företag som anställer oerfarna unga som en viktig del av infrastrukturen mellan utbildning och arbetsliv. Företagen får arbetskraft. Men de utbildar samtidigt morgondagens medarbetare på svensk arbetsmarknad.
Den nuvarande nedsättningen är tillfällig och gäller från april 2026 till september 2027. Det är för kort tid. Företag fattar beslut om investeringar och bemanning med längre tidshorisont än så. Tillfälliga regler gör det svårare att planera framtida personalkostnader och långsiktigt anställa och utveckla unga. Reformen bör därför permanentas.
Snabbare etablering
Nästa steg bör vara att låta nedsättningen omfatta unga upp till 26 år. Etableringen på arbetsmarknaden slutar inte vid 23. Många studerar längre eller kommer av andra skäl in på arbetsmarknaden senare. För den som saknar erfarenhet kan tröskeln till det första riktiga jobbet vara hög även vid 24 eller 25 års ålder.
En permanent nedsättning innebär en statsfinansiell kostnad och effekterna ska självklart utvärderas. Frågan är inte om reformen är gratis, utan om den bidrar till fler arbetade timmar, fler anställningar och snabbare etablering på arbetsmarknaden.
Vår erfarenhet från sommaren är tydlig. När kostnaden för att anställa unga sjunker får vi större möjlighet att ge fler chansen till jobb.
Det borde inte vara ett tillfälligt undantag, utan en långsiktig del av svensk arbetsmarknadspolitik.
Lena Kempe, vd Daftö resort i Strömstad