SKR och Sobona har sagt upp kollektivavtalet med Sveriges Lärare som omfattar omkring 220 000 lärare. Arbetstidsavtalet har praktiskt taget inte förändrats på 30 år, konstaterar SKR. Sobona bedömer att ett nytt behöver byggas från grunden. Äntligen. SKR och Sobonas initiativ öppnar för en modern arbetsorganisation som kan ge eleverna bättre undervisning och lärarna större utrymme för kompetensutveckling. Det är en tydlig riktning mot framtidens skola. Att uppsägningen inte ändrar avtalets löptid eller förhandlingarnas tidplan säger ingenting om förändringens möjliga betydelse. Nu kan hela arbetsorganisationen omprövas.
Dagens ferietjänst innebär i det kommunala avtalet en genomsnittlig årsarbetstid på 1 767 timmar, varav 1 360 är reglerade. Utslaget över arbetsårets 194 dagar motsvarar det omkring 46 timmar i veckan, inklusive drygt tio timmars förtroendetid. Denna tid disponerar läraren själv: rektor bestämmer varken när, var eller vilka arbetsuppgifter som utförs under den tiden. Skolledningen ansvarar för verksamhetens resultat men saknar möjlighet att leda och fördela arbetet under en betydande del av lärarens arbetstid. Uppdelningen är en relik från förra århundradet.
Nu tillkommer AI. AI förändrar förutsättningarna för hur lärarnas arbete kan organiseras. Ändå inför staten undervisningstak och krav på planeringstid utan att visa hur reglerna ska ge utrymme för de tidsvinster som AI kan skapa. Vi riskerar att lagstifta fast gårdagens arbetsorganisation just när tekniken gör det möjligt att förändra denna struktur från förra århundrandet.
AI kan hjälpa lärare att utforma lektionsunderlag, anpassa övningar, förenkla administration samt förbereda och rätta prov. Gemensamma resurser kan minska dubbelarbetet. Läraren ansvarar fortfarande för innehållet, bedömningen och undervisningens kvalitet. Förberedelser och uppföljning är nödvändiga, men tidsåtgången är ingen naturlag. Effektivare arbetssätt måste kunna ge eleverna mer undervisning inom samma totala arbetstid.
Regeringen väljer att binda tidsfördelningen. Från den 1 juli 2027 ska undervisningstaket för gymnasielärare som inte undervisar i yrkesinriktade karaktärsämnen ligga inom intervallet 450–550 timmar per läsår. Samtidigt ska minst 120 procent av undervisningstiden avsättas för planering och uppföljning i gymnasieskolan. Reglerna tar hänsyn till skilda förutsättningar och medger vissa restriktiva undantag. Men huvudprincipen är felkonstruerad: staten begränsar möjligheten att förändra fördelningen mellan arbetsuppgifterna just när tekniken öppnar för detta.
Om en lärare kan frigöra fem timmar i veckan från andra uppgifter och använda dem till undervisning, kan 15 undervisningstimmar bli 20 timmar / vecka. Det motsvarar cirka 33 procent mer undervisning utan längre arbetsvecka. Detta är ett scenario att pröva. För eleverna kan det innebära mer handledd träning och fler förklaringar från en lärare som känner deras förutsättningar. Med den nya lagtexten kan undervisningstiden i stället behöva minska.
Sveriges Lärare försvarar förtroendetiden med hänvisning till lärarens rådighet över denna tid. Men professionell självständighet motiverar inte att en avtalskonstruktion fredas från omprövning. Förtroendetiden bör avskaffas och ersättas av en sammanhållen 40-timmarsvecka. Jag föreslår fyra förändringar:
1. En tydlig 40-timmarsvecka utan förtroendetid. Hela uppdraget ska rymmas inom arbetstiden. Arbetsårets längd, lov och återhämtning måste ingå i överenskommelsen.
2. Minskad administration genom AI och digitala verktyg. Rutinuppgifter som kan automatiseras med bibehållen kvalitet och säkerhet ska automatiseras.
3. Ett reformuppdrag till Skolverket: minska lärarnas administrativa tid med minst 30 procent. Varje nytt administrativt krav ska ha en fungerande digital lösning - med AI där det är lämpligt.
4. Minst 14 dagar schemalagd och betald fortbildning varje år, integrerad i tjänsten. Ämneskunskap, forskning och nya verktyg ska vara en självklar del av lärarnas kontinuerliga utveckling.
Sveriges framtida kompetensförsörjning börjar i klassrummet. För en gymnasielärare med 15–16 timmars undervisning per vecka motsvarar själva undervisningen bara ungefär en tredjedel av den beräknade arbetsveckan. Den fördelningen borde utmana politiken och avtalsparterna. Nu riskerar den att cementeras. SKR har öppnat dörren för förändring. Då kan vi inte organisera skolan som om de senaste trettio årens tekniska utveckling aldrig hade ägt rum. Eleverna ska rustas för framtiden.
Varför ska lärarnas arbetsorganisation låsas fast i det förflutna?
Bror Anders Månsson, grundare av Campus Nacka Strand och CityMail