Sveriges infrastruktur är ett ämne som intresserar och engagerar många. Det märks på den respons som Trafikverkets inlägg fick i förra veckan, där vi redogjorde för hur vi har effektiviserat underhållet av våra vägar och järnvägar.
I det här svaret vill jag adressera de två publicerade replikerna: ”Från ambition till praktik” av PostNords vd i Sverige, Peter Gisel-Ekdahl och ”Järnvägen behöver mätas i resultat” av Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen.
Först ett tack till PostNord för att ni ser vår ambitionshöjning om mer infrastruktur per krona och ökad effektivitet. Det värmer och är en viktig feedback, särskilt till Trafikverkets alla medarbetare som jobbar hårt för att åstadkomma detta. PostNord efterfrågar en motsvarande ambitionshöjning när det gäller dialog med företagen som nyttjar infrastrukturen. Det är en angelägen fråga och jag vill gärna adressera den.
Trafikverket genomför kontinuerliga samråd med operatörer, näringsliv och branschorganisationer, bland annat i syfte att hitta bra lösningar inför beslut om stora projekt och underhållsarbeten. Det är viktigt för oss att ha god kunskap om godstransportflöden och få en förståelse för industrins expansionsplaner för att tillsammans identifiera var kapacitetsbrister kan uppstå i framtiden.
Ett exempel på vår viktiga dialog är samarbetet med Beredskapssektor Transporter Privat–Offentlig Samverkan (BT POS) som Trafikverket leder för att stärka transportsektorns beredskap och förmåga att fungera i vardag, kris, höjd beredskap och ytterst krig. Där arbetar offentliga och privata aktörer inom transportsektorn sida vid sida för att säkra samhällsviktiga transporter.
Jag välkomnar PostNords erbjudande om att jobba mer tillsammans framöver och gemensamt skapa goda förutsättningar för dagens och morgondagens transporter i hela Sverige. Låt oss kroka arm i detta!
Tack också till Tågföretagen för er viktiga replik och för att ni så generöst uppmärksammar vårt hårda arbete med att effektivisera underhållet av järnvägen. Tågföretagen lyfter särskilt järnvägens kapacitetsbrist. Flaskhalsar behöver byggas bort och kapaciteten öka. Tågföretagen vill se längre, tyngre och snabbare godståg, fler mötesspår, moderna signalsystem och utbyggda dubbelspår.
Det finns inget i detta som Trafikverket inte håller med om. Glädjande nog medger den av regeringen beslutade Nationella planen för Sveriges infrastruktur 2027 - 2035 just detta: historiska investeringar i järnvägen som kommer att kunna tillgodose just det som Tågföretagen och vi på Trafikverket efterfrågar.
Tågföretagen frågar också efter bättre framförhållning, effektivare kapacitetstilldelning och närmare samverkan mellan Trafikverket och järnvägsföretagen, och det välkomnar jag. Vi samverkar redan på ett mycket uppbyggligt sätt i olika konstellationer, både nationellt och regionalt, och jag välkomnar ett fördjupat samarbete för att få ut så mycket kapacitet från järnvägen som vi bara kan.
Våra vägars och järnvägars funktion och kapacitet engagerar många och det gläder mig oerhört. Trafikverket fortsätter jobba med att öka effektiviteten och för att få ut mer infrastruktur för varje skattekrona som investeras. Sverige får aldrig stanna!
Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket