Det har redan skett miljontals angreppsförsök mot de sajter som bär på de sårbarheter i programmeringsspråket PHP som nyligen avslöjades. Och att användarinformation kommer att exponeras är mer eller mindre oundvikligt. Det hela är nu en kamp mot klockan där företagen måste uppdatera sina system innan hackarna hinner exploatera dem.
Vad går att göra som privatperson för att förebygga risken? Och hur ska man agera om det redan hänt?
Det trista svaret är att det inte finns någonting man som privatperson kan göra åt grundproblemet. Det handlar i huvudsak om att företagen bakom webbsidorna som använder PHP måste vidta diverse åtgärder.
Men att sköta sin egen cyberhygien i största allmänhet är nu viktigare än någonsin. För informationen som riskerar att läcka ut kan användas av illasinnade aktörer på en rad olika sätt.
Viktigast är lösenorden
Det är med andra ord läge att byta lösenord och – om man inte redan gjort det – aktivera tvåstegsautentisering hos de tjänster man använder. Det ger ett ytterligare skyddslager om ens inloggningsuppgifter skulle hamna i orätta händer.
Att använda samma lösenord hos flera tjänster är ingen bra idé. Exponeras lösenordet hos en av tjänsterna så kan det ju användas till att ta sig in på fler ställen. Du ska använda unika – och helst krångliga – lösenord för varje tjänst.
Ett tips – om du tycker det här med lösenord är krångligt – är att börja använda en lösenordshanterare, helst en som lagrar dina lösenord lokalt på din enhet. Du kan även använda molnbaserade lösningar som Googles lösenordshanterare eller tjänster som 1password, men kom ihåg att den typen av tjänster också kan hackas.
Kryptering ingen garanti
Företagens kunddata är ibland krypterad eller ”hashad”, men utvecklingen av AI-baserade verktyg för dechiffrering har på senare år gjort det betydligt enklare för de cyberkriminella att avkoda innehållet.
Det går alltså inte att förlita sig på att ens data är helt säker bara för att den är krypterad.
Det här kan hända
Det som kan hända nu är att angripare som hinner före företagens uppdateringar kan ta kontroll över webbservrar och köra godtycklig kod på dem. Det innebär att de kan komma åt känslig information, skapa bakdörrar och installera skadlig programvara. Det här kan man som privatperson inte göra någonting för att påverka.
För vanliga användare innebär det här inte enbart att känslig information kan exponeras. Det betyder också att mängden nätfiskeförsök sannolikt kommer att öka som en följd av det. Därför kan det komma falska meddelanden i form av allt ifrån mejl till sms där det ser ut som att avsändaren är legitim. Här gäller det att vara skeptisk mot den typen av information.
Om till exempel kortuppgifter stjäls kan dessa förstås användas för att göra obehöriga köp. Håll noggrann koll på ditt bankkonto.
Det här kan du göra nu
Byt lösenord direkt
Innan du vidtar någon annan åtgärd så ska du byta dina lösenord.
Aktivera tvåstegsautentisering
Har du inte redan tvåstegsautentisering så aktivera det överallt där det erbjuds nu.
Aktivera transaktionsnotiser
Erbjuder din kortutgivare eller bank transaktionsnotiser så ska du aktivera det. Då upptäcker du snabbt eventuella obehöriga köp.
Om du får veta att dina uppgifter läckt
Ta kontakt med det drabbade företaget
Försök få fram information om vilka uppgifter som läckt och vilka åtgärder som företaget vidtar. Snabbhet är avgörande för att begränsa konsekvenserna.
Kontakta banken
Om det är kontokortsuppgifter eller annan ekonomisk information som hamnat i orätta händer så är det säkrast att spärra kort och konton.
Håll koll på dina konton
Var mycket uppmärksam på all aktivitet på dina bankkonton, och var det under lång tid. Informationen kan cirkulera på nätet under många år.
Så här ska du aldrig göra
Klicka inte på länkar i mejl eller sms
Personer som erbjuder sig att hjälpa till när du drabbats kan dyka upp i dina digitala inkorgar. Men det kan handla om bluffmakare.
Vänta inte på en lösning
Agera i stället snabbt genom att hålla dig uppdaterad och byta lösenord, och minska angriparens tid att lyckas,
Använd tjänster som avslöjar läckor
Det finns gott om tjänster på nätet som gör det möjligt att kontrollera om ens uppgifter läckt ut. Men se till att det är legitima tjänster. Det finns en del lycksökare även i det här segmentet. Sajten Have I Been Pwned är en säker sajt att kontrollera uppgifterna på. Och Stöldskyddsföreningen har en liknande tjänst.
Tipsen kommer delvis från en tidigare publicerad artikel med cybersäkerhetsrekommendationer från Pernilla Rönn, affärsområdeschef för cybersäkerhet på konsultföretaget HiQ.
Om du klickat på en farlig länk
Både efter en hackerattack och även i största allmänhet så cirkulerar ofta meddelanden och mejl med skadliga länkar. Så hur ska den som klickat på fel länk agera? Ja, har det skett på ditt jobb så ska du låta IT-avdelningen eller den som har en sådan roll på företaget ta hand om saken. För den som använt en privat dator eller telefon finns ett antal olika scenarier:
Checklista om du klickat på en skadlig länk
Scenario 1: Du klickade men lämnade ingen information
Scenario 2: Du klickade och lämnade dina inloggningsuppgifter
Scenario 3: Du klickade och lämnade kort- eller bankinformation
Scenario 4: Du laddade ned eller öppnade en bifogad fil
Även om inget ser ut att vara misstänkt så kan filen ha infekterat din enhet med virus eller ransomware.
Källa: Cisco Talos