Sverige har redan kommit långt. Värmepumpar och fjärrvärme har under flera decennier bidragit till att modernisera uppvärmningen, och det finns en betydande teknisk kompetens hos både tillverkare och installatörer. Men de flesta byggnader vi ska använda under kommande decennier står redan på plats. Det är där nästa stora effektiviseringssteg behöver tas, genom att befintliga anläggningar optimeras och äldre, mindre effektiva värmesystem ersätts med moderna lösningar.
På EU-nivå får frågan samtidigt en tydligare politisk riktning. EU Kommissionens Electrification Action Plan lyfter fram bland annat elektrifiering av uppvärmningen, värmepumpar och smartare energianvändning. Arbetet med en ny europeisk Heating and Cooling Strategy ska samla perspektiven på värme, kyla och energisystemet. Sverige bör använda detta tillfälle till att formulera en egen långsiktig inriktning, anpassad till våra förutsättningar.
Regeringen har tagit steg i rätt riktning. Villaeffekten ska bidra till investeringar i energieffektivisering i småhus, och det nya målet för effektiv energianvändning omfattar även effekt, flexibilitet och lagring. Men enskilda stöd och mål räcker inte om de saknar sammanhang. Vi behöver en tydlig bild av vilka investeringar som ska stimuleras och hur hinder för hushåll och fastighetsägare kan undanröjas.
”Principen måste vara rätt teknik på rätt plats”
En första uppgift för handlingsplanen bör därför vara att se över de ekonomiska styrmedlen för energieffektivisering. Villaeffekten behöver få en långsiktig plats i politiken. ROT-avdraget skulle kunna ge starkare incitament för åtgärder som faktiskt minskar energibehovet, medan reducerad moms, andra skatteincitament och bättre finansieringslösningar bör prövas. Det handlar inte om att låsa fast politiken vid ett visst stöd, utan om att göra det lättare att fatta investeringsbeslut som lönar sig över tid. Principen måste vara rätt teknik på rätt plats: värmepumpar, fjärrvärme, fjärrkyla och spillvärme har olika roller och kan komplettera varandra.
En andra uppgift är att ta till vara värmepumparnas roll i ett mer flexibelt elsystem. En modern värmepump använder el för att flytta värme och levererar därmed flera enheter värme per enhet tillförd el. Med smart styrning och värmelagring kan den dessutom flytta delar av elanvändningen bort från timmar med hög belastning. Det bör löna sig för hushåll och fastighetsägare att bidra till den flexibiliteten. Nätavgifter och andra styrsignaler behöver därför granskas, liksom eventuella hinder för smart styrning och lagring.
Men investeringar förutsätter också människor som kan utföra arbetet. Tillgången till kyl- och värmepumptekniker behöver säkras genom utbildningsplatser, vidareutbildning och fungerande certifiering. Övergången till nya naturliga köldmedier visar hur snabbt kompetenskraven kan förändras. Utan tillräckligt många kvalificerade tekniker stannar effektiviseringen vid ambitioner.
”Detta är också en fråga om civil beredskap”
Samtidigt tillkommer en utmaning som svensk byggnads- och energipolitik länge ägnat mindre uppmärksamhet: ett växande behov av kyla. Folkhälsomyndighetens kommande arbete med högsta inomhustemperatur i vissa omsorgsboenden visar att frågan redan är konkret. Sverige behöver en nationell plan för att förebygga överhettning i utsatta byggnader och samhällsviktiga verksamheter. Förebyggande åtgärder, solskydd och ventilation ska användas där de räcker; energieffektiv aktiv kyla behövs där de inte gör det.
Detta är också en fråga om civil beredskap. Värme- och kylförsörjning måste fungera vid störningar, kris och höjd beredskap. Robusthet uppnås inte genom att göra sig beroende av en enda teknik, utan genom energieffektivitet, fungerande nät, lagring och lösningar som kompletterar varandra. En samlad handlingsplan bör därför också beskriva hur värme- och kylsystem kan bli mer uthålliga när energiförsörjningen pressas.
Sverige saknar inte initiativ; vi saknar en samlad riktning. Nästa regering bör ge berörda myndigheter i uppdrag att tillsammans med branschen ta fram en tidsbegränsad och konkret nationell handlingsplan för effektiv värme och kyla. Den ska inte bygga nya administrativa strukturer, utan samla befintliga insatser och identifiera vad som faktiskt behöver förändras. Tekniken och kompetensen finns. Nu behövs långsiktiga spelregler som gör det möjligt att använda dem fullt ut.
Anders Mårtensson, vd, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen (SKVP)