Skapa ett konto för att ta del av artikeln
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Hoppa till innehållet
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
En buss som lämnar depån, en skolskjuts som kommer fram och en sjukresa som går att lita på är resultatet av många beslut långt från resenären.
För den allmänna kollektivtrafiken, den som går efter tidtabell, är regionen huvudman. För den särskilda, som färdtjänst och skolskjuts, är det ett kommunalt ansvar som kan överlåtas till regionen.
Huvudmannen är beställare: den bestämmer vad trafiken ska leverera och upphandlar företag som kör den. Ansvaret inför medborgarna och för skattemedlen ligger ändå kvar hos beställaren.
– Du har ansvaret inför medborgarna, men det är någon annan som kör bussen, och det är sällan bara ett bussbolag utan flera. Då blir samarbetet med alla leverantörer och uppföljningen av det man kommit överens om avgörande, säger Olle Düring.
Kraven kan handla om allt från tidhållning och rätt fordon till rätt kompetens och rätt processer.
Avtalen löper ofta länge. För allmän kollektivtrafik kan en avtalsperiod sträcka sig över ett decennium, samtidigt som kraven blir fler och mer detaljerade. När kunskapen om varför ett villkor en gång infördes försvinner, riskerar kravet att leva vidare utan att skapa nytta.
– Varje krav kostar pengar, även om ingen följer upp det. Leverantören måste prissätta osäkerheten redan när anbudet lämnas, säger han.
Det gör uppföljningen till mer än en kontrollfråga. Med struktur kring de krav som verkligen spelar roll kan beställare och utförare arbeta proaktivt, snarare än att reda ut avvikelser först när något redan har gått fel.
PTSM, Public Transport Supplier Management, handlar om att organisera samarbetet mellan beställaren och trafikföretagen under hela avtalets liv, från upphandling till avslut. Det är den disciplinen Nordic Port är specialiserat på.
Bolaget utvecklar FRIDA, en plattform som samlar uppgifter om trafikföretag, fordon, förare och avtal. Mjukvaran ger beställare ett gemensamt underlag för att följa upp det som avtalats med de företag som utför kollektivtrafiken.
– De beställare som lyckas bäst är inte de som kontrollerar mest. De ger sina leverantörer goda förutsättningar och tar gemensamt ansvar för utfallet, säger han.
När båda parter utgår från samma data flyttas samtalet från vems siffror som stämmer till vad som ska göras. Det kan stärka både transparensen och rättvisan mellan leverantörer – och skapa bättre förutsättningar för att resan fungerar i vardagen.
Behovet stannar inte vid buss och tåg. Anropsstyrd trafik, mikromobilitet och de första självkörande fordonen omfattas av samma logik, så snart en beställare ställer krav som ska följas upp.
– I slutänden handlar det om att kollektivtrafiken ska fungera för resenären och att skattemedlen används klokt. När beställare och trafikföretag har samma bild av vad som ska levereras kan de också samarbeta bättre, säger Olle Düring.