Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Häromveckan tillträdde en ny president i Estland. Ülle Madise, jurist och tidigare justitiekansler, valdes tidigare i höstas med kvalificerad majoritet av det estniska parlamentet att efterträda Alar Karis.
Madise lär fortsätta Karis gärning att vara en samlande symbol för landet, men också vid behov bromsa den politiska maktutövningen av respekt för grundlagen.
Politiken har försökt göra om människorna och ”förespråkat ett och endast ett rätt sätt att leva, tänka, känna och prata”.
Just att politiken tenderat att gå för långt var ett uppmärksammat tema i Ülle Madises installationstal. Hon menade att en läxa från senare tid är att politiken försökt göra om människorna och ”förespråka ett och endast ett rätt sätt att leva, tänka, känna och prata”. Det har lett till en stark motreaktion och minskat tilliten i samhället.
Estland behöver i stället bejaka rikedomen som finns i olika sätt att leva: ”Att repetera inför sång- och dansfesten (ett av världens största kör- och dansevenemang och ett kulturarv på UNESCO:s lista) står inte i vägen för hiphop eller midnattsrave”, förklarade hon bland annat.
Pluralism kan också handla om att släppa loss entreprenörer som har världsomspännande ambitioner. ”Vi behöver inte den totala bekvämlighet som gör människor lata och hjälplösa. Vi behöver inte förordningar och förbud som kväver kreativitet och entreprenörernas driv, poänglös byråkrati eller allestädes närvarande övervakare. Det kan statschefen också påminna folket om – genom att använda sitt veto, om nödvändigt.”
Madise lade även ett medmänskligt perspektiv på att bära ett politiskt förtroendeuppdrag och på tillämpningen av lagar och rättigheter. Det handlar om att stå på den enskilda människans sida, mot system som lätt blir fyrkantiga och hindrande. Hon påminde även om att ett samhälle är större än staten, det byggs av människors goda gärningar och beredskap att hjälpa varandra.
Ülle Madise gjorde sig kort sagt till talesperson för en liberalism med hjärta.
Ülle Madise gjorde sig kort sagt till talesperson för en liberalism med hjärta, byggd på insikten att styrkan i ett samhälle – också den rena försvarsförmågan – växer genom att fler människor kan blomstra och komma till sin rätt. Som hon själv formulerade det: ”Vår framtid är inte mörk och inte förutbestämd – vi fortsätter att bygga den själva”.
Det vara värt att påminna om att i vårt hörn av världen fortfarande domineras av samhällen som fungerar väl och där maktskiften sker utan större åthävor. Från dem finns förvånansvärt mycket att lära.
Estland har exempelvis bättre än de flesta förstått Rysslands ambitioner och därmed att utfallet av Rysslands krig i Ukraina kommer att definiera Europa för de kommande decennierna. Få har som Jonatan Vseviov på det estniska utrikesdepartementet spaltat upp vad sanktionerna mot Ryssland och hjälpen till Ukraina ytterst syftar till. Och påmint om att Europa besitter förmågan att avgöra kriget. (The Baltic Sentinel 6/8)
Estland har även påmint resten av världen om att en skola inriktad på fakta, kunskaper och studiero är det bästa sättet att ge unga en bra start i livet. (SvD 2/10-24)
Estland har sedan självständigheten dessutom ett välfungerande skattesystem byggt på platt inkomstskatt, taget direkt från ekonomipristagaren Milton Friedmans rekommendation. Och statsskulden är låg, omkring 24 procent av BNP, trots att den steg kraftigt under pandemin.
Nyhetsflödet domineras med nödvändighet av sådant som gått fel i världen. När länder skakas av våldsamma protester eller röstar på auktoritära populister kommer åtskilliga spaltmeter ägnas åt att skildra vad som händer och vad folk är missnöjda med. Det är förstås inte fel.
Men det skadar inte att någon gång emellanåt komplettera med en närmare titt på samhällen som fungerar väl, som Estland.