150 000 demonstrerade mot Serbiens ledare inför valet
Omkring 150 000 demonstranter samlades på torsdagen i den serbiska huvudstaden Belgrad i en kraftsamling inför helgens parlamentsval. Den studentledda rörelsen har ett mål – att få bort det styrande partiet SNS efter 14 år vid makten.
Med flaggor, visselpipor och slagord fyllde demonstranterna Slavija-torget och de omkringliggande gatorna i Belgrad – som flera gånger förr. Nu hoppas rörelsen att nästan två års demonstrationer ska leda till verklig politisk förändring.
Protesterna tog fart efter att taket vid järnvägsstationen i Novi Sad rasade den 1 november 2024 och 16 personer miste livet. Många serber anklagade myndigheter för bristande tillsyn och korruption och krävde att de ansvariga skulle ställas till svars.
Det som började som krav på rättvisa efter olyckan växte till en landsomfattande proteströrelse mot regeringens styre.
Egen kandidatlista
I söndagens parlamentsval ställer rörelsen upp med en egen kandidatlista. Även om studenterna lett protesterna är det få studenter på valbar plats. Istället är det personer med varierande bakgrund, bland annat jordbrukare, läkare, jurister och ekonomer.
– Man har aktivt valt att inte ta några politiker utan man vill göra rent hus, säger Ludvig Broomé, Europaanalytiker vid Utrikespolitiska institutet.
Decennium vid makten
I september lämnade Aleksandar Vučic presidentposten för att kandidera som premiärminister i söndagens parlamentsval. Efter mer än ett decennium vid makten har han och det styrande Serbiska framstegspartiet skaffat sig ett starkt grepp om myndigheterna och samhället.
Vučić är en konservativ politiker med ursprung i den serbiska nationalismen.
– Det som mest präglat hans tid vid makten är en pragmatisk maktpolitik Han är en slug spelare, säger Ludvig Broomé.
Jämnt i opinionen
Ludvig Broomé beskriver söndagens val som ”en jämn kamp på ett riggat bräde”. Enligt opinionsundersökningar har studentlistan en seriös chans att utmana makten. Samtidigt försvårar Vučić starka grepp om makten förutsättningarna för ett rättvist val.
– Kontrollen över de stora medierna är ganska hög. Där har regeringspartiet till exempel fått 85 procent av sändningstiden, det säger lite om hur studentlistan inte haft samma chanser att nå ut. Därför har man istället tagit till gatan.
Dessutom är risken påtaglig för oegentligheter i valprocessen eller olika försök att manipulera systemet, säger Ludvig Broomé.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.