Nyss hemkommen från att ha tävlat med det svenska juniorlandslaget under lag-VM i Portugal är han nu på plats för årets stora utmaning. För hans första tävling på den längre bansträckningen i GGN.
– Det ska bli roligt att få mäta sig med världens bästa seniorer, se hur man ligger till och äntligen få köra hela den långa banan. Nackdelen är att jag inte kört innan och inte alls vet vilket tempo jag ska hålla under tre timmar, säger Wiggo Lifvendahl
– Det är lite nervöst och det är inte så kul, men det brukar försvinna efter starten. Då kör man bara och går det bra så blir det roligt.
Nu väntar den 2,5 mil långa banan som för ett år sedan förvandlades till ett gyttjebad där både cyklar och förare fastnade i leran. I år väntas förhållandena inte bli riktigt lika svåra.
– Det är lite synd, säger Wiggo Lifvendahl.
– Jag vill ha det riktigt skitigt, dels för att jag tycker att det är kul när det är lerigt och dels för att det blir svårare för alla förare. Alla kan gasa, men blir det lite spårigare, fler lerpölar och riktigt skitigt går det lite långsammare. Det passar mig bra.
”Han har känslan för det”
Wiggo Lifvendahl har, som så många andra, tävlat i GGN sedan han var barn och har framgångsrikt kört sig genom de olika klasserna. Nu ställs han för första gången mot sin svåger, Albin Elowson, som vunnit Gotland Grand National vid tre tillfällen och var tvåa förra året.
Elowson träffade Alice Lifvendahl för åtta år sedan, under just Gotland Grand National. Det var också hans första möte med Wiggo, som då var tio år gammal. Numera tränar de två tillsammans och enligt Wiggo har Albin lärt honom allt han kan.
Drömmen om att bli lika framgångsrik som pappa har vuxit. Nu vill han slå sin välmeriterade svåger.
– Det kan han säkert göra så småningom, nu får man hålla honom på jorden. Det är kul att han börjar bli riktigt bra, säger Albin Elowson.
Hur bra kan Wiggo bli?
– Han kan bli hur bra som helst. Han har blicken och känslan för det, men han måste också ha viljan inifrån att verkligen göra jobbet.