Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Sent på kvällen lördagen den 22 oktober för 6 029 år sedan påbörjade kristendomens gud skapelsen av universum. Söndagen som följde, den 23 oktober, räknas som den första skapelsedagen, då ljus och mörker, dag och natt, skapades. Sedan följde några intensiva dagar, och på den sjätte skapades Adam och Eva till Guds avbild. Detta enligt James Ussher, ärkebiskop på Irland, som lade fram datumet i ett arbete från 1650, ”Annales veteris testamenti”. För att få fram datumet hade Ussher vigt tjugo år av sitt liv åt ett monumentalt arbete där han noga gått igenom Bibelns släktkrönikor samt jämfört med källor i historiska dokument.
I vår tid när astrofysikens rön gett universum en ålder på 13,8 miljarder år lyfts ofta Usshers tidsberäkning fram som ett kuriöst utslag av kyrkans ålderdomliga världsbild. Men under 1600-talet fanns det ingen konflikt mellan kyrka och vetenskap i frågan om universums ålder. Även tidens främsta vetenskapspersoner rekonstruerade vår historia från Bibelns släktkrönikor. Redan före Ussher hade många forskare räknat ut olika åldrar omkring 6 000 år för världens skapelse. Johannes Kepler hade redan 1620 räknat ut att jorden skapats 3993 f Kr, till skillnad från 4004 f Kr, som Ussher kom fram till. Att universum skulle kunna ha en annan ålder än jorden hade ingen ens tänkt på. Vårt solsystem var det kända universum. Det var en allmänt accepterad utgångspunkt, även inom vetenskapen, att Bibeln var Guds ord och gav en korrekt beskrivning av sakernas tillstånd.