Så blev protesterna kravaller – och de beskylls för våldet i Frankrike
Protesterna ska ha startat på ett gymnasium utanför Paris där elever krävde bättre villkor i skolan.
I helgen tappade polisen kontrollen över de våldsamma upploppen.
Den senaste tiden har Frankrike brunnit – och olika grupper beskylls för kravallerna.
I mitten av september uppmanade franska elever varandra att ”blockera sin skola” på sociala medier. Det bottnade i missnöje över resursbrist i skolorna, enligt franska medier.
I början av oktober har det vuxit till en – på vissa håll våldsam – protestvåg. Skolor blockeras, barrikader brinner och hundratals har skadats. Franska politiker menar att proteströrelsen har kapats av ”våldsamma aktörer”.
Fackförbund och lärare sluter upp bakom eleverna.
Samtidigt märks våldet på gatorna. En 17-åring greps misstänkt för mordförsök efter en gruppmisshandel av en polis, rapporterar BBC. Amnesty anklagar polisen för ”oproportionerligt våld mot minderåriga”, skriver CNN. Vissa demonstranter har ögonskador, utslagna tänder och skador på huvudet, enligt Reuters.
Fler länder
Protesterna har spridits till fler länder – i Albanien, Italien och Belgien demonstrerar unga. I Frankrike ansluter klimataktivisten Greta Thunberg.
Fler frihetsberövas och skadas.
Utbildningsministern träffade representanter för landets största elevorganisationer och utlovade åtgärder för skolorna, men elevrepresentanterna var fortsatt kritiska.
En bredare ilska
Den sjuttonde oktober skedde en stor mobilisering runt om i Frankrike. Uppemot 800 000 deltog.
I demonstrationerna finns bland annat klimataktivister, bönder och de gula västarna; palestinaflaggor, sjukhusarbetare och statligt anställda.
På gatorna syns nu inte bara de som kämpar för skolfrågan – det har vuxit till att samla en bredare ilska. Protesterna är fredliga på flera håll men urartar i våldsamma kravaller på andra.
Våldet urartar
Paris brinner, säger SVT:s Ulrika Bergsten på plats den lördagen. Stundtals är situationen farlig och polisen får retirera bakåt.
Personer kastade stenar och annat mot polisen. Byggnader vandaliserades, kiosker och bilar brändes upp. I franska Limoges sattes det historiska stadshuset i brand.
På måndagen hade ministrar i Frankrike krismöte. Runt 2 300 har frihetsberövats sedan lördagen. Utegångsförbud har införts i flera franska städer och President Emmanuel Macron säger att våldsutövarna kommer straffas.
Paris vice borgmästare säger till France info att uppemot 95 procent av de gripna i Paris är vuxna. Enligt henne tyder det på nästan ingen koppling till studentrörelsen där det började.
Ytterligare demonstrationer planeras.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.