Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | SKOLA OCH UTBILDNING
När allt yngre barn rekryteras till kriminella nätverk växer behovet av tidiga insatser. Ändå lämnar nästan var sjätte elev grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är ett allvarligt misslyckande, inte minst eftersom en fullföljd grundskola med gymnasiebehörighet är en av de starkaste skyddsfaktorerna ett barn har mot framtida utanförskap och kriminalitet.
Aldrig har så många barn i Sverige riskerat att rekryteras av kriminella nätverk. Enligt polisen var 31 barn i åldern 13-14 år misstänkta för våldshändelser i kriminella miljöer 2023. Under 2025 tredubblades antalet. Samtidigt lämnade nära 21 000 elever grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är inte två separata problem, utan delar av samma samhällsutmaning. I Stiftelsen Läxhjälpens nya rapport Vi har inte råd att vänta där vi sammanställt kunskapsläget i Sverige framträder en tydlig bild, problemen börjar ofta långt innan ett barn hamnar i kriminalitet eller utanförskap. Ska vi minska nyrekryteringen till gängen behöver mer resurser läggas på de år då utvecklingen fortfarande går att vända. Där har skolan en avgörande roll.
Skollagen slår fast att skolan ska kompensera för elevers olika förutsättningar så att alla får möjlighet att utvecklas och lyckas. Trots det lämnade 16,5 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet, motsvarande närmare 800 skolklasser. På skolor i områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen som når gymnasiebehörighet 16 procentenheter lägre. Samtidigt uppger bara 40 procent av lärarna att elever med rätt till särskilt stöd alltid eller oftast får det. Barn som redan har sämre förutsättningar riskerar alltså att möta en skola som inte ger dem det stöd de behöver.
Vi har god kunskap om vilka omständigheter som ökar risken för att barn hamnar i kriminalitet. Ändå handlar en stor del av debatten om vad samhället ska göra först när ett barn redan har begått ett allvarligt brott. Polis och rättsväsende måste kunna ingripa, men den som vill stoppa nyrekryteringen måste också agera tidigare. Hög frånvaro och försämrade skolresultat kan vara synliga i flera år innan problemen blir allvarliga.
Sveriges Lärares rapport F som i fängelse lyfter forskning som visar ett tydligt samband mellan skolresultat och risken att senare lagföras med fängelse som påföljd.För elever med ett eller två underkända betyg var sannolikheten omkring 3,5 gånger så hög som för elever med godkänt i samtliga ämnen. För personer som helt saknade slutbetyg var den omkring 14 gånger så hög. Det betyder inte att svaga skolresultat nödvändigtvis leder till kriminalitet. De allra flesta barn som har problem i skolan kommer aldrig att begå grova brott. Men svaga resultat och hög frånvaro är signaler som samhället måste ta på allvar. Brås granskning av barn under 15 år som utretts för allvarliga brott visar att närmare nio av tio av de barn vars socialtjänstakter analyserades redan var kända av socialtjänsten före brottet. Många hade också omfattande skolfrånvaro.
I våra roller som generalsekreterare för Stiftelsen Läxhjälpen och verksam polis ser vi frågan från olika håll. Men vi delar slutsatsen att mer kraft måste läggas på den period då möjligheten att påverka är som störst. Stöd i skolan kostar här och nu, medan konsekvenserna av uteblivet stöd ofta visar sig först senare och belastar andra delar av samhället. En samhällsekonomisk analys baserad på nationalekonomen Ingvar Nilssons modell visar att svag eller obefintlig anknytning till arbetsmarknaden för en enda årskull kan kosta över 40 miljarder kronor under fem år. Omkring 25 miljarder av kostnaden bedöms ha stark koppling till skolmisslyckanden bland personer utan gymnasieexamen. För samma summa skulle över 10 000 speciallärare kunna finansieras i drygt tre år.
Omfattande frånvaro och snabbt försämrade skolresultat måste tas på större allvar, och kostnaden för tidiga insatser måste vägas mot vad långvarigt utanförskap kan kosta samhället. Det finns ingen motsättning mellan att ingripa mot grov kriminalitet och att arbeta förebyggande. Men om insatserna kommer först när ett barn redan har börjat begå brott har viktiga år gått förlorade. Skolan kan inte ensam stoppa gängens rekrytering, men har en avgörande roll i det förebyggande arbetet.
När budgetpropositionen för 2027 nu ska formas måste förebyggande insatser för barn och unga få större utrymme. Därför vill vi se tre tydliga prioriteringar:
- Sätt in stödet tidigare. Elever med hög frånvaro eller svaga skolresultat måste få hjälp innan problemen växer. Det kräver fler trygga vuxna och riktade insatser i de åldrar där risken att halka efter är störst.
- Stärk samverkan kring barn i riskzonen. Skola, socialtjänst, vård och civilsamhälle måste få bättre förutsättningar att samarbeta och agera när ett barn visar tecken på att hamna snett.
- Fördela resurserna efter behov. Skolor i socioekonomiskt utsatta områden måste få bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Stödet behöver vara långsiktigt och finnas genom hela skolgången.
Ska vi stoppa nyrekryteringen till gängen kan vi inte vänta tills barn redan har hamnat i rättssystemet. Vi måste lägga mer resurser på att ge barn rätt stöd medan det fortfarande finns möjlighet att vända utvecklingen. Det arbetet börjar i klassrummet.
Karin Nolke Grubbström
generalsekreterare, Stiftelsen Läxhjälpen
Rissa Seidou
områdespolis i Järva