Den 1 oktober publicerade Nordiska ministerrådet rapporten Analysis of Competitiveness in a Nordic Perspective. Rapporten pekar på en paradox som borde engagera både politiker och näringsliv: Norden är en av världens mest innovativa regioner, men vi hör inte till de bästa i världen på att omsätta innovation i globala tillväxtföretag.
Ingenstans är detta tydligare än inom life science.
Norden har några av världens starkaste universitet, avancerade hälso- och sjukvårdssystem, omfattande hälsodata och forskningsmiljöer i internationell toppklass. Samtidigt är regionen hemvist för globala företag som Novo, AstraZeneca och Genmab. På få platser i världen finns en motsvarande koncentration av kunskap, talang, forskning och hälsoinfrastruktur.
Life science är samtidigt långt mer än ett forskningsmässigt styrkeområde. Sektorn har blivit en av de viktigaste drivkrafterna i vår samhällsekonomi. I Sverige spelar sektorn en allt större roll som tillväxtmotor, och i Danmark är life science en av de största exportsektorerna och en betydande källa till produktivitetsökning, investeringar och högkvalificerade arbetstillfällen. När life science utvecklas positivt stärker det både konkurrenskraften och finansieringen av den nordiska välfärdsmodellen.
Den globala efterfrågan på nya hälsolösningar växer samtidigt snabbt. Åldrande befolkningar, fler kroniska sjukdomar och brist på vårdpersonal ökar behovet av nya behandlingar och tekniker. Därför borde life science vara ett av Nordens starkaste kort i konkurrensen om framtidens tillväxt.
Trots det visar rapporten att Norden inte tillräckligt effektivt omsätter sina styrkeområden i nya globala företag. Vi tillhör världseliten inom utbildning, forskning, digitalisering och innovationskapacitet, men presterar betydligt mindre imponerande när det gäller patent, riskkapital, scaleups och nya tillväxtföretag.
Det är ett problem eftersom produktiviteten i Norden har vuxit långsammare under de senaste årtiondena. Vi är fortfarande en av världens mest välmående regioner, men vi tappar mark, särskilt gentemot USA. Rapporten pekar samtidigt på att produktivitetstillväxten inte längre ligger markant över det europeiska genomsnittet. Om vi även framöver ska kunna finansiera höga löner, välfärd och grön omställning blir förmågan att skapa nya tillväxtmotorer avgörande.
Life science illustrerar denna utmaning tydligt. Utvecklingen av nya läkemedel, medicinteknik och digitala hälsolösningar kräver betydande investeringar och långa utvecklingsprocesser. Rapporten visar att Norden inte saknar kapital. Tvärtom förfogar regionen över några av världens största pensionsförmögenheter. Men marknaderna för riskkapital och tillväxtkapital är fortfarande väsentligt mindre än de amerikanska. Kapitalet finns, men det hittar inte i tillräcklig utsträckning till de företag som ska skapa framtidens tillväxt.
När kapital saknas i de avgörande tillväxtfaserna ökar risken för att forskning som utvecklats i Norden kommersialiseras och skalas upp på andra håll.
Världens tolfte största ekonomi agerar som fem små marknader
Kapital är emellertid bara en del av förklaringen. Den andra handlar om skala. Norden fungerar fortfarande i hög grad som fem separata marknader med olika regulatoriska processer och ramvillkor. Sammantaget utgör Norden världens tolfte största ekonomi, men vi agerar ofta som fem små marknader snarare än som en konkurrenskraftig region.
Det gör det svårare att skapa företag som kan konkurrera med amerikanska och kinesiska aktörer. Varje enskild skillnad kan framstå som begränsad, men sammantaget minskar de företagens möjligheter att växa snabbt och dra nytta av den styrka som en samlad nordisk marknad skulle kunna representera.
Om vi lyckas samla forskning, kapital, talanger, hälso- och sjukvårdssystem och marknader över nationsgränserna skapar vi betydligt bättre förutsättningar för tillväxt och uppskalning.
I Medicon Valley har vi i nästan 30 år arbetat med att bygga broar mellan Danmark och Sverige inom life science. Erfarenheten visar att kritisk massa gör skillnad. När universitet, sjukhus, företag, investerare och offentliga aktörer samarbetar närmare över gränserna skapas starkare innovationsmiljöer, bättre kommersialisering och större internationell synlighet. Det har bidragit till att göra regionen till ett av Europas starkaste life science-ekosystem.
Den erfarenheten kan med fördel skalas upp till nordisk nivå, där potentialen för gemensamma kliniska studier, stärkt talangmobilitet, investeringar och marknadstillträde är betydligt större.
Därför bör rapportens viktigaste slutsats inte vara att Norden ska lägga mer pengar på forskning. Den viktigaste slutsatsen är att vi måste bli mycket bättre på att omsätta vår forskning i företag i global skala. Det kräver bättre tillgång till riskvilligt kapital, starkare tillväxtmiljöer och ett närmare nordiskt samarbete inom de områden där vi redan hör till världens bästa.
Life science är en självklar utgångspunkt. Vi har forskningen, talangen, företagen, hälsodata och kapitalet. Frågan är inte om Norden kan skapa fler globala framgångar inom life science. Frågan är om vi är beredda att skapa de ramvillkor som gör det möjligt.
Rapporten dokumenterar att Norden inte saknar innovation. Utmaningen är att omsätta innovation i företag, produktivitet och export. Om vi lyckas med det kan life science inte bara bli en av de starkaste drivkrafterna bakom framtidens tillväxt och välfärd. Sektorn kan också bli en avgörande hävstång för den konkurrenskraft som ska säkra Nordens position bland världens mest välmående regioner under de kommande årtiondena.
Anette Steenberg, vd, Medicon Valley Alliance