← Alla nyheter

Sydsvenskan · 9 tim sedan Lokalt

I en hetare värld är badplatser längs Malmö kanal inte bara lyx.

Trocaderofontänen i Frankrikes huvudstad Paris den 24 juni.

Värmeböljan som plågat sydvästra Europa är den värsta som uppmätts och hade inte varit möjlig utan mänskligt orsakade klimatförändringar, enligt en färsk studie från forskarnätverket World Weather Attribution.

Skåne har också, som känt, fått en släng av värmesleven.

Svalka är hårdvaluta. Tänk, bara tänk, om det gick att ta ett dopp i kanalen i Malmö?

Forskarstudien visar att värmeböljor, nu många gånger vanligare än förr, ligger bakom fler dödsfall i Europa än alla andra naturrelaterade orsaker tillsammans. I hundratals städer har temperaturerna under den gångna veckan överstigit vad som anses riskera hälsofarlig värmestress. Dödsfallen lär summeras till tusentals.

Från Frankrike rapporterades också i fredags att 55 människor hade drunknat när de desperat sökt svalka.

Hettan har också stängt skolor, stoppat tågtrafik, ställt in evenemang och utsatt sjukvården för svåra påfrestningar – samhället kan nätt och jämnt fungera när det är som allra varmast.

Franska kärnkraftverk har fått stoppa produktionen på grund av att kylvatten från floder och hav är för varmt, medan intensivt bruk av luftkonditionering anstränger elnäten och orsakar strömavbrott.

I Sverige? Gula och orange varningar för höga temperaturer, över 30 grader på flera håll, tropiska nätter, inställda tåg och allmänna uppmaningar att ta det lugnt, hålla sig i skuggan eller inomhus, dricka mycket vatten och vara uppmärksam på små barn och äldre.

Det borde ju inte behöva sägas, men lämna inte barn i bilen. Flera barn har mist livet i stekheta bilar i veckan.

När klimatkrisen är så påtaglig, hur kan då en svensk regering i praktiken vaska varje ansats till klimatpolitik som står i proportion till behovet? Utsläppen måste ju bort och samhället anpassas till de effekter av klimatförändringarna som inte längre kan undvikas?

Kanske för att det stora stödpartiet inte förstår. Det är iallafall vad SD-ledaren Jimmie Åkesson själv säger:

”Sverige har alltså netto minusutsläpp, och ändå så ägnar vi så ofantligt mycket tid på att diskutera hur vi ska minska utsläppen i Sverige, vi borde diskutera hur vi minskar utsläppen globalt … jag förstår inte den här prioriteringen”, sade han i Ekots morgonintervju från Almedalen i onsdags (24/6).

Varken följdfrågor eller motargument hanns med. Vilket var synd, för påståendet att Sverige har minusutsläpp är gravt vilseledande i sammanhanget. Liksom påståendet att Åkesson vill diskutera globala utsläppsminskningar. SD säger konsekvent nej till allt vad klimatpolitik heter i både Sverige och EU.

Men klimatpolitik är inte bara att pressa ner utsläpp, utan också att anpassa samhället till det varmare klimatet. Det handlar om mycket konkreta saker, som att bygga om och bygga nytt. Byggnader och infrastruktur måste stå pall för dramatiskt väder, översvämningar och just värmeböljor.

Vi har vant oss vid bilder av människor som kyler av sig i fontäner i städer som Paris, Madrid, Milano och London när extremhettan slår till.

Men på många håll i Skåne, som i Lund och Malmö, får människor hålla till godo med torrlagda fontäner. Det råder ju som bekant vattenbrist efter flera år med nederbördsfattiga vintrar – också det kopplat till klimatförändringar.

Detta måste lösas.

Tänk till exempel ett Malmö där kanalen som rinner genom staden är strösslad med badbryggor, trädäck, trappor och stegar, konstgjorda grönskande öar, rentav anlagda strandremsor här och var.

Svalkande dopp i rent vatten, en stunds andhämtning i skuggan under träd och segeldukar, småfontäner att badda ansiktet vid.

En onödig lyx, invänder någon; kommunen har annat att lägga pengar på. Självklart har den det – men att anpassa staden till en ny klimatverklighet klättrar nu snabbt på listan över åtgärder som ytterst handlar om att skydda människors liv och hälsa.

Men att göra kanalen till en oas är ett gigantiskt projekt i många steg som är politiskt komplicerade, tar tid och kostar pengar. Sammanlagt cirka 17 miljarder kronor, enligt VA Syd. Summan avser det nya avloppssystemet Maxima, med tunnlar och reningsverk i både Malmö och Lund. Färdigt 2035, enligt planen – så länge kan inte klimatanpassningen anstå.

Städer i södra Sverige kommer att behöva bygga ut någon infrastruktur för svalka. Det kommer att vara nödvändigt för att människor och samhälle ska kunna fungera någorlunda normalt också när det är väldigt varmt. Lundaborna lär få nöja sig med fontäner och dricksvattenkranar, medan Malmö har en unik möjlighet att utveckla kanalen.

Vänta inte. Det brinner i knutarna.

Läs hela artikeln hos Sydsvenskan →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.