Vi är deltagare i NUR (Naturunderstödd rehabilitering) som alla arbetat i vård- och omsorgsyrken eller socialt arbete innan vi blev sjukskrivna. Under NUR har vi fått vara på en liten gård i Skåne under åtta veckor i syfte att återfå rutiner, sammanhang och möjlighet till kravlös aktivering.
Vi har fått vistas i den lugnande naturen och uppleva den läkande effekten av gårdens sällskapliga får, åsnor och övriga djur. Vi har även fått delta i sysslorna på gården, efter förmåga, vilket gett oss möjlighet att på ett tryggt sätt närma oss arbete igen. Att vi har fått vistas på samma gård i åtta veckor med erfarna och engagerade handledare har gett oss kontinuitet, trygghet och gemenskap.
Låga krav för deltagande har gjort det lättare att ta sig till verksamheten även när det är svårt att ta sig hemifrån. Sammanhang och miljöombyte är viktigt efter en längre tids sjukskrivning.
Tyvärr har vi nu fått veta att styret i Region Skåne utreder en nedläggning av denna välfungerande verksamhet. Då vi haft förmånen att få delta i NUR gör det oss sorgsna om inte fler ska få denna chans. Andra rehabiliteringsinsatser som vi fått prova har inte fungerat. Nu äntligen har vi fått komma till en plats som ger oss en chans att må bättre och komma vidare, så när vi hör att NUR inte kommer att finnas kvar framöver blir vi både arga och ledsna. Vi kan med vår yrkeserfarenhet se att insatsen är både välbehövlig och effektiv, vad vi förstått är den även billig.
Det är slöseri med tid, resurser och medborgarnas hälsa att överväga att lägga ner NUR i en tid då sjukskrivningarna ökar. Har ni i Region Skåne någon grund för detta? Har ni tagit hänsyn till forskning och besökt gårdarna där NUR-verksamhet hålls? Låt naturunderstödd rehabilitering få finnas kvar och fortsätta sin viktiga verksamhet!
Stina Bertenstam
Jessica Jaakola
Amanda Samuelsson
Maja Svärd
Emily Wiehe
Louise Andersson
Ingela Nilsson
Cecilia Lidholm
Mina Frid
Andreas Holmgren