Clayface
Regi James Watkins med Tom Rhys Harries, Naomi Ackie, Max Minghella, Eddie Marsan, David Dencik.
När skräckregissören James Watkins tar sig an Batman-skurken Clayface möts kroppsskräck och superhjältefilm.
Det börjar betydligt bättre än det slutar.
GENRE. Den bildsköne skådespelaren Matt Hagen (Tom Rhys Harries) står på karriärens topp i ett rått och skitigt Gotham. Men när en gangster spelad av David Dencik skär sönder hans ansikte rasar tillvaron samman. Efter fruktlösa plastikoperationer har han förlorat både pengar, karriär och socialt liv.
I desperation söker han upp doktor Caitlin Bates (Naomi Ackie), som utvecklat en ny nanoteknik, och ställer upp som försökskanin. Det får ödesdigra konsekvenser.
Långkokt revbensspjäll
”Clayface” är som bäst när den ger sig hän åt kroppsskräcken och det psykologiska obehaget. Att se ansiktet lossna från skallbenet som köttet från ett långkokt revbensspjäll är betydligt otäckare än en stor lerklump. Särskilt drabbande är förlusten av kontroll över den egna kroppen för en skådespelare vars utseende är hans levebröd.
Men ju mindre mänsklig Matt blir, desto mindre spännande blir filmen. När det suggestiva blir bokstavligt försvinner mycket av obehaget. Mer spännande hade det varit om gränsen mellan kroppslig förvandling och psykisk upplösning fått vara suddig.
Konventionell DC-historia
I takt med att Matt förvandlas till Clayface förvandlas också filmen till en mer konventionell DC-historia. Den snubblar över stolpig, klyschig dialog. Mötet mellan kroppsskräckens sårbarhet och superhjältefilmens maktfantasier är intressant, men till slut slukar superhjältefilmen allt.
Den psykologiska mardrömmen får ge vika, och kvar finns bara en stor lerklump.
Visas på bio.
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram, Bluesky, Threads och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.