Varje sekund har flertalet människor på jorden en Starlink-satellit över huvudet. De är nu uppe i 11.000 enheter och har förändrat bilden av himlavalvet om natten. Förr var en satellit en ensam vandrande ljuspunkt, nu kommer de i rad som ett luciatåg i mörkret. 80 procent av alla satelliter är i dag Starlink.
Space X började skjuta upp Starlink-satelliter 2019. Då förstod få innebörden av den excentriske Tesla-entreprenörens intresse för rymden. Nu är Elon Musks grepp över klotet en fråga på högsta kommersiella och storpolitiska nivå.
Reaktionerna beror framför allt på att Musk har lyckats. Hans börsintroduktion av Space X i juni var världens hittills största. Tekniken med rymdbaserat internet marknadsförs framgångsrikt och ser ut att snart kunna runda hela den landbaserade infrastruktur av basstationer och fibernätverk som vi byggt på i 30 år.
Alla ska kunna ha en satellittelefon och alla som äger en Tesla ska ha förstklassig uppkoppling via satellit. Ukraina, vars försvarskrig är ett framtidslaboratorium för krigföring, slåss med hjälp av Starlink. Rapporten i tisdags visar att Space X tjänar pengar över förväntan.
”Starlink har blivit ett politiskt instrument.”
Sammantaget skickar framgångarna chockvågor över den traditionella telekombranschen.
Det andra skälet till oron är att Starlink har blivit ett politiskt instrument. USA använder nu otroligt nog internetleveranser för politiska påtryckningar på samma sätt som Ryssland använder gasleveranser. Den 14 oktober drabbades Ukraina av en påtagligt lägre internethastighet vilket försämrade drönarkrigföringen och slog ut delar av försvaret mot ryska missiler. Wall Street Journal rapporterade på onsdagen att Elon Musk personligen gav ordern.
Syftet är dels att få Ukraina att sluta bomba ryska raffinaderier för att dämpa världsmarknadspriset på främst diesel, dels en markering mot EU-kommissionens beslut om att reservera radiofrekvenser för satellit till europeiska aktörer.
Sammantaget skickar påtryckningarna chockvågor över varje europeisk regering. Att dyra amerikanska bränslepriser riskerar att klippa internet i Europa är helt oacceptabelt. Så här kan vi absolut inte ha det.
Som vanligt när det gäller ny teknik finns det inget realistiskt europeiskt alternativ. Franska Eutelsat kommer närmast. De har 600 satelliter, ligger längre från jorden och har sämre uppkoppling.
Några nya initiativ har kommit. Finska Iceye, som har radarsatelliter för militära användare, tecknade i oktober avtal med Nokia för rymdbaserat internet. I Sverige finns Ovzon som erbjuder internet via satellit. I måndags offentliggjorde de största europeiska telekombolagen, Deutsche Telekom, Orange, Telefónica och Vodafone ett samarbete om att börja konkurrera med Starlinks satelliter. Indiska Jio och en rad kinesiska aktörer har aviserat liknande planer.
Det amerikanska försprånget beror delvis på skala. Ett bolag dominerar en jättemarknad, vilket gör att satellituppskjutningar för SpaceX kostar en tiondel av vad de europeiska bolagen betalar. I EU hade kommissionen förbjudit en sådan dominant.
Men det beror också på den amerikanska kapitalismens omloppshastighet. Gång på gång slår just amerikanska bolag världen med häpnad och gör nya saker som ingen tror är möjligt. Det är ingen slump att Elon Musk står på den väldiga amerikanska landmassan och tittar upp i skyn och ser en IPO på 1,75 biljoner dollar. Ingenstans i världen har man den utsikten och det djupet i finansmarknaden.
”Trumps tilltagande dårskap bör också skapa ett bredare tillfälle för europeisk ekonomi.”
Om Europa någonsin ska kunna stå på egna ben och skapa ett relativt större oberoende gentemot USA måste vår del av världen bli en mycket mer vital marknad. Vårt beroende av USA beror på amerikansk kommersiell vitalitet. Stora idéer som ännu inte finns måste kunna realiseras även här. Stora europeiska klassiker som Nokia och Ericsson måste kunna tänka stort och nytt.
Hittills har Trump skapat ett tillfälle för europeisk försvarsindustri. Hans volatilitet och dåliga omdöme har fått europeiska regeringar att investera stort i militärt försvar. Att köpa amerikanska försvarssystem är inte längre liktydigt med att investera i större säkerhet.
Men hans tilltagande dårskap bör också skapa ett bredare tillfälle för europeisk ekonomi. Traumat med satelliterna är ett symptom på ett problem som vi kan göra något åt. Vi kan sänka skatter så att även europeiska ungdomar kan skapa frihet genom att arbeta och spara. Vi kan bejaka storhet så att också europeiska bolag kan bli störst. Vi kan ändra synen på ägande så att europeiska miljardärer vågar drömma om börsintroduktioner i himlen. Vi måste sluta gnälla på amerikaner som gör något, och börja bygga själva.