Krig och handelskonflikter har gjort företagens utländska leverantörer till en politisk riskfråga. Men att försvåra företagens internationella inköp riskerar att försvaga just den ekonomi som politiken vill skydda. I en ny rapport utgiven av forskningsinstitutet SNS undersöker vi deltagande i internationella produktionsnätverk och vad det betyder för svenska företag.
Det är förvånansvärt få företag som handlar med insatsvaror, alltså komponenter och andra varor som används i produktionen. Omkring 9 procent av företagen importerar sådana varor, medan drygt 5 procent exporterar dem. I vår rapport visar vi att de importerande företagen har spelat en avgörande roll för svensk jobbtillväxt och svarar för nästan hela nettotillskottet av arbetstillfällen. Samma utveckling ser vi för produktivitetstillväxten.
Jämför vi företag som börjar importera insatsvaror med liknande företag som inte gör det är arbetsproduktiviteten omkring 15 procent högre fyra år efter importstarten, och sysselsättningen ökar markant. Mekanismen är enkel: Företag som kan köpa bättre eller billigare komponenter får möjlighet att utveckla sina produkter, sänka kostnaderna och sälja mer. Export av insatsvaror leder i sin tur till ökad försäljning och produktion.
Handeln med insatsvaror sker framför allt med övriga EU. Trots de senaste årens störningar ser vi ingen allmän omläggning av leverantörskedjorna i våra data.
Handeln med Ryssland har fallit kraftigt och Storbritannien har tappat i betydelse, men de övergripande mönstren är stabila. Stabiliteten betyder dock inte att risker saknas. Den kan spegla välfungerande leverantörsrelationer, men också att det är dyrt och svårt att byta leverantör. Tekniska beroenden och höga omställningskostnader kan göra anpassningen långsam när en störning väl inträffar. Att leverantörskedjorna har förändrats lite innebär inte att de är väl rustade för alla framtida påfrestningar.
För den kommande svenska regeringen får detta tre konsekvenser.
För det första bör den sänka trösklarna för mindre företag att delta i globala värdekedjor. Att hitta utländska kunder och leverantörer, förstå regelverk och ordna finansiering kräver resurser och kunskap som små företag ofta saknar. Offentlig rådgivning kan därför underlätta både import och export. Men insatserna behöver vara väl samordnade. Ett företag kan samtidigt behöva hjälp med marknadskontakter, certifieringar och finansiering. Då måste stödet vara lättare att överblicka och använda.
För det andra bör Sverige verka för att företagen får tillgång till fler marknader och leverantörer. EU behöver slutföra fler frihandelsavtal och modernisera äldre avtal. Det räcker inte att sänka tullar om krångliga regler och administrativa krav fortfarande försvårar handeln. Svenska företag behöver bättre möjligheter att både sälja sina produkter och köpa de insatsvaror som gör dem konkurrenskraftiga.
Det finns en politisk rörelse för att flytta tillbaka produktion till Sverige eller EU. Men det ger inget automatiskt skydd mot störningar. Även Europa drabbas av kriser. Tillgång till fler leverantörer och möjligheten att ställa om kan ge bättre motståndskraft. Företagen har bäst förutsättningar att bedöma hur kostnader, kvalitet och leveransrisker ska vägas samman. Politiken bör göra det lättare för dem att bredda och byta leverantörer.
För det tredje bör Sverige driva på för en öppnare tjänstemarknad inom EU. Tjänster svarar för nära 40 procent av Sveriges totala handel. Många tjänster används som insatsvaror i andra företags produktion. Ändå fungerar den inre marknaden betydligt sämre för tjänster än för varor. Nationella behörighetskrav, licenser och etableringsregler begränsar handeln.
Det försvårar tjänsteföretagens expansion och begränsar industrins tillgång till specialiserad kunskap. Sverige bör därför verka för att medlemsländerna i större utsträckning erkänner varandras godkännanden av tjänster och minskar antalet reglerade yrken. En mer sammanhängande europeisk marknad skulle ge svenska företag bättre möjligheter att växa och delta i internationella produktionsnätverk.
Sverige behöver beredskap för en osäkrare omvärld. Men vi behöver också företag som kan växa och höja sin produktivitet. Vår rapport visar hur nära den utvecklingen hänger samman med tillgången till utländska insatsvaror. En politik som fördyrar handel kan därför slå direkt mot svenska jobb. Den som vill stärka svensk produktion måste också värna företagens möjligheter att handla med omvärlden.
Fredrik Heyman, docent i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Författarna svarar själva för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.