På ytan såg Archetyp ut som en seriös e-handelsplats med ett forum, sökfunktioner, produktlistor och användarprofiler.
Men det som såldes var cannabis, kokain, LSD och annan narkotika – till stora belopp.
– Det fungerar ju egentligen som Blocket eller Tradera och andra legala sajter. Man registrerar säljar- och köparkonton och så handlar man fram och tillbaka men med kryptovaluta, säger Björn Eriksson, kriminalinspektör på Nationellt it-brottscentrum.
Bakom darknetsajten fanns en tysk upphovsman. Han hade dock flera svenskar till hjälp som moderatorer på sajtens forum, varav tre nu döms till fängelse av Göteborgs tingsrätt.
Betalt i kryptovaluta
Längst straff får en man i 40-årsåldern, som döms till fängelse i åtta år och tre månader för bland annat medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott och för grovt barnpornografibrott.
För jobbet på sajten fick mannen enligt domen betalt i kryptovaluta – som när åtalet lämnades in var värd närmare 17 miljoner kronor enligt åklagarna.
– Det är lite vanskligt att säga exakt vad någon tjänat, eftersom kryptovalutorna är så volatila. Men det är stora summor, säger åklagaren Lena Medelius.
Ytterligare två män som jobbat som moderatorer döms till tre och ett halvt års respektive ett års fängelse för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. I domen döms även tre andra män för olika narkotikabrott.
Fler åtal kan bli aktuella framöver.
– Ja, vi jobbar ju vidare med det här materialet och har bland annat två till svenska moderatorer som vi arbetar med att identifiera, säger åklagaren.
Efterlyser nya lagar
När myndigheterna slog till mot Archetyp 2025 hade sajten över 600 000 användare, 3 000 säljare och 17 000 annonser. Totalt uppskattas minst 250 miljoner euro (motsvarande drygt 2,7 miljarder kronor) ha omsatts, varav stora summor bedöms ha hamnat hos de kriminella gängen.
Att komma åt den digitala brottsligheten är både komplicerat och tidskrävande, konstaterar Björn Eriksson.
Polisen efterlyser därför ny lagstiftning, exempelvis för att kunna hindra användningen av ett visst konto eller en plattform.
– Ingen vill att den digitala världen ska vara en frizon där kriminella riskfritt kan begå brott. Därför behöver vi samma befogenheter i den digitala världen som i den fysiska, säger Björn Eriksson.