Alternativen är få när Frankrikes president Emmanuel Macron ska försöka hantera de protester som återigen flammat upp kring stigande priser och höga levnadsomkostnader.
Den svaga ekonomin och oenigheten i parlamentet gör det svårt att hitta åtgärder som går demonstranterna till mötes. Hårdare tag riskerar å andra sidan att följas av än mer ilskna och våldsamma protester.
Gynnar Le Pen?
Att utlysa nyval till parlamentet eller avgå som president i förtid är möjligt för Macron men högst osannolikt. Lika otroligt är det att krigen i Ukraina och kring Iran plötsligt skulle ta slut och få bränslepriser att falla och ge nytt hopp åt ekonomin.
Situationen gör i stället att Marine Le Pen från ytterhögern i Nationell samling (RN) allt klarare stiger fram som huvudfavorit i presidentvalet 2027.
Vänsterpartiet LFI och dess ledare Jean-Luc Mélenchon gick tidigt ut och stöttade protesterna, vilket nu medfört skarp kritik när demonstrationer har urartat.
– Våld stärker ”ordningspartiet”. Traditionellt är det regeringen. Men det är inte längre så. Nu är det RN som ses som ordningspartiet, säger statsvetaren Jérôme Fourquet till tidningen Le Soir.
Kan gynna Socialdemokraterna
Om våldet får vänsterväljare att överge Mélenchon ökar å andra sidan möjligheterna för socialdemokraten Raphaël Glucksmann att ta sig till en avgörande andra omgång i presidentvalet.
Även han skulle i så fall slå ur underläge mot Le Pen – men anses ha en betydligt större chans än Mélenchon.
Det hindrar ändå inte allt fler inom övriga EU från att börja förbereda sig på att det blir Le Pen som dyker upp på framtida toppmöten i Bryssel.
Inte längre otänkbar?
Gamla fördömanden av henne hörs inte längre lika ofta. I stället framförs att hon kanske blir som Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som inte varit så radikal på EU-nivå som det befarades. Analytiker pekar också på att Frankrikes höga skulder gör det svårt för Le Pen att fatta alltför drastiska beslut.
På migrationssidan har dessutom många länder i EU redan rört sig så långt åt höger att Le Pen inte längre ses som otänkbar att samarbeta med. Det märks bland annat när flera ledare anklagar Frankrikes migrationspolitik för att ligga bakom våldsamheterna.
”Det står kanske klart för alla nu varför Ungern manar till striktast möjliga hållning till migration”, skriver exempelvis Ungerns premiärminister Péter Magyar på X.