Den nya tyska sockerskatten på läskedrycker innebär 26 cent per liter för drycker med 5–8 gram socker per 100 milliliter och 32 cent per liter för drycker med mer än 8 gram socker per 100 milliliter. Den väntas ge skatteintäkter på 690 miljoner euro 2027, 925 miljoner euro 2028 och därefter årliga intäkter på cirka 880 miljoner euro.
Tysklands kommande sockerskatt följer den brittiska modellen. Storbritannien har en sockerskatt på sockersötade drycker sedan 2018. Bara läskedrycker med mindre än 5 gram socker per 100 gram slipper skatt. Som ett resultat har vissa tillverkare sänkt sockerhalten i sina drycker – för att slippa betala skatten. Det visar att skatterna kan ha den effekt som folkhälsovetare kämpar för, att minska sockerinnehållet i drycker. Det har lett till att en Fanta har mindre sockerinnehåll i Storbritannien än om jag köper samma Fanta här i Sverige.
Sockerskatt ger effekt
Den brittiska regeringen går nu vidare och skärper skatten ytterligare från januari 2028. Gränsen sänks från 5 till 4,5 gram socker per 100 milliliter, och undantagen för milkshakes och växtbaserade drycker med tillsatt socker tas bort.
Varför gör den brittiska regeringen så? Jo, för att det ger effekt. En studie från Cambridge universitet visar att den brittiska sockerskatten minskade fetma bland flickor i åldern 10–11 år med 8 procent, motsvarande över 5 000 färre fall av barnfetma per år.
Världshälsoorganisationen (WHO) har länge rekommenderat sockerskatt som ett av de mest effektiva verktygen för att minska konsumtionen av sockrade drycker. I år publicerade de rapporten ”Global report on the use of sugar-sweetened beverage taxes 2025” som innehåller en uppdaterad global utvärdering av skattepolitiska åtgärder riktade mot sockersötade drycker.
Att vi äter ohälsosamt har stora ekonomiska konsekvenser, framför allt för vårt sjukvårdssystem. Globalt uppgår kostnaderna för sjukdomar kopplade till ohälsosamma kostvanor till 11 biljoner US-dollar. Dessa kostnader orsakas av sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och cancer, vilka kan härledas till kosten.
Unicef slog förra året fast att fler barn nu lider av kraftig övervikt än av undervikt
I Tyskland är det just de ekonomiska kostnaderna som har drivit fram sockerskatten. Finanskommissionen för hälso- och sjukvård (FKG) lade i sin marsrapport fram sammanlagt 66 reformförslag för att motverka det hotande underskottet på flera miljarder i sjukförsäkringen. Sockerskatten ska, förutom att motivera dryckestillverkare att minska sockerinnehållet, användas bland annat till att stabilisera avgifterna till sjukförsäkringen.
Som evidens från Storbritannien visar är en sockerskatt ett viktigt styrmedel för att skydda våra barns hälsa. Unicef slog förra året fast att fler barn nu lider av kraftig övervikt än av undervikt. Andelen barn med fetma har ökat från 3 procent år 2000 till nästan 10 procent år 2025. Det är en tredubbling – och en tragedi.
Aggressiv marknadsföring
I Sverige ser vi samma utveckling. Årets Pep‑rapport visar att andelen barn med övervikt och fetma ökar. Det är inte barnens fel. Det är resultatet av aggressiv marknadsföring av ohälsosamma livsmedel, att godis och läskedryck finns tillgängliga överallt (framför allt vid kassan) och avsaknaden av reglering av sockrade drycker. Det är inte heller förenligt med Barnkonventionens löfte om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa.
Konsumtionen av sockrade drycker kopplas till övervikt och fetma, det visar forskningen tydligt. Vi står inför en växande fetmaepidemi, ökande sjukvårdskostnader och en livsmedelsindustri som tjänar pengar på att göra samhället sjukt.
En debatt om en sockerskatt har tidigare förts i Sverige. Den nya regeringen bör sätta frågan på agendan igen. Tyskland och Storbritannien kan visa vägen.
Anne Charlotte Bunge, folkhälsovetare och hållbarhetsforskare på Uppsala universitet