När GP:s reporter följde med justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en dag berättade han vad som bekymrar honom mest just nu: att nästa regering inte kommer att bevara Tidöregeringens kriminalpolitiska reformer.
Strömmer pekade särskilt på de tidsbegränsade ändringarna i lagen om preventiva tvångsmedel, som syftar till att komma åt gängbrottsligheten. Vissa av lagändringarna löper ut redan år 2028, andra år 2030. Lagändringarna ger myndigheterna större möjligheter att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet, även utan en konkret misstanke om att ett visst brott har begåtts. Till sitt förfogande har de verktyg som exempelvis hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig avlyssning och husrannsakan.
I myndigheternas redovisning från i våras bedöms de utökade möjligheterna till preventiva tvångsmedel ha bidragit till att förhindra våldsbrott och annan allvarlig brottslighet inom kriminella nätverk. I rapporten ges flera konkreta exempel på hur myndigheterna har använt preventiva tvångsmedel för att stoppa gängens planer.
Kort efter att en person släpptes ut ur fängelset fick polisen information om att den hade en ny typ av verksamhet på gång: att sälja termosbomber till kriminella gäng. Det visade sig att personen var djupt involverad i den kriminella världen. Förutom att tillhandahålla termosbomber ägnade sig personen åt både penningtvätt och narkotikabrottslighet. Personen kunde gripas på bar gärning för narkotikabrott, och därmed förhindras från att fortsätta sälja tjänster till gängen.
Lagstiftningen har även underlättat för polisen att komma åt gängkriminella högt upp i gängens hierarki. Tack vare användningen av preventiva tvångsmedel kunde polisen inleda förundersökningar mot flera tongivande personer i ett kriminellt nätverk som hade en dödlig konflikt med ett annat gäng. Förutom att det hade en nedkylande effekt på gängkonflikten kunde nya våldsdåd förhindras.
I ett annat ärende användes preventiva tvångsmedel mot en tongivande aktör i ett kriminellt nätverk. Personen hade hållit låg profil under en tid på grund av en konflikt med ett rivaliserande gäng. Information visade att personen troligtvis var involverad i en kommande hämndaktion. Polisen lyckades hitta var personen höll sig gömd och frihetsberöva den för annan brottslighet, vilket med största sannolikhet stoppade en eskalering av en gängkonflikt.
Det här är bara ett fåtal exempel på hur framgångsrik den nya lagstiftningen har varit för att få bukt med delar av den systemhotande gängkriminaliteten. Tyvärr är inte alla lika måna om att bevara lagstiftningen som Gunnar Strömmer.
Flera av de rödgröna partierna har varit skeptiska till Tidöregeringens rättspolitik. Socialdemokraterna har stöttat flera centrala reformer, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motsatt sig eller sökt begränsa delar av politiken.
Vänsterpartiet reserverade sig mot förslaget att utvidga användningen av preventiva tvångsmedel. Förra hösten röstade Vänsterpartiet nej till regeringens förslag att skärpa lagstiftningen ytterligare och tillåta hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år.
Miljöpartiet har riktat hård kritik mot Socialdemokraternas svängning i kriminalpolitiken. I en intervju med SVT beklagade MP:s språkrör Daniel Helldén Socialdemokraternas stöd till sänkt straffbarhetsålder och ungdomsfängelser.
När Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho fick frågan om hur hon ställde sig till att förlänga lagstiftningen om preventiva tvångsmedel sade hon att det är ”självklart” att partiet ska ge polisen de verktyg som krävs (GP 12/8). Centerpartiet har också uttryckt en vilja att förlänga den. Samtidigt är Socialdemokraterna svagare än någonsin, och behöver komma överens med Vänsterpartiet och Miljöpartiet för att kunna regera.
I september hade det gått ett år sedan någon senast sköts ihjäl i Göteborg. När skjutningarna minskar riskerar också det politiska trycket att avta. Men bara för att våldsdåden har minskat betyder det inte att gängen har försvunnit, och risken är att kommande regering prioriterar ned kampen mot de kriminella.
Nyligen varnade rikspolischefen Petra Lundh för att faran inte är över bara för att skjutningarna har minskat, utan att avsaknaden av dåd handlar om att polisen har fått fler och bättre verktyg för att stoppa gängen i tid (SvD 17/10).[7] Det är något som den tillträdande regeringen inte får glömma.