Meta redovisar högre intäkter än väntat – lyfter i efterhandeln
Mark Zuckenbergs Meta rapporterar en högre omsättning än förväntat och lyfter med över 3 procent i efterhandeln.
Samtidigt annonserar bolaget en aktiesplit.
Aron Lee Larsson
Text
Omsättningen landade på 64,60 miljarder dollar, vilket kan jämföras med 63.37 miljarder dollar som förväntades av LSEGs analytikerkonsensus.
Det innebär en ökad omsättning på 26 procent i årstakt.
Den justerade vinsten per aktie uppgick till 3.83 dollar, justerat efter den annonserade aktiesplitten.
”Vi nådde betydande milstolpar detta kvartal mot att leverera personlig superintelligens till alla – inklusive lanseringen av Muse och Muse Wonder, vår första frontier-modell”, säger bolagets vd Mark Zuckerberg.
Bolaget annonserar även en aktiesplit, där mängden aktier fördubblas. Detta gör att befintliga ägare får två nya aktier för varje befintlig aktie, medan aktiens värde halveras.
Bolaget förväntarsig att omsättningen för det fjärde kvartalet landar på 73–76 miljarder dollar, men ger ingen prognos för resultatet.
Kostnaden för capexinvesteringar för helåret väntas uppgå till 135–145 miljarder dollar, vilket kan jämföras med analytikernas förväntningar på 138,27 miljarder dollar.
Aktien lyfter med runt 3,5 procent i efterhandeln.
Metas aktie har hittills i år stigit med 5,8 procent.
Innehåll från NOTEAnnons
Note: Större budgetar räcker inte –försvarsproduktionen måste stärkas
Europa stärker sitt försvar, men investeringar i materiel räcker inte. Lika viktigt är förmågan att producera, underhålla och vidareutveckla systemen. – Industrins förmåga att leverera har blivit en säkerhetspolitisk fråga, säger Johannes Lind-Widestam, vd och koncernchef för elektroniktillverkaren NOTE.
När upprustning diskuteras hamnar fokus ofta på nya vapensystem och ökade försvarsbudgetar. Enligt NOTE riskerar man då att missa en avgörande faktor: den industriella kapaciteten bakom tekniken.
– Försvarsförmåga handlar inte bara om vilka system vi köper. Minst lika viktigt är vår förmåga att producera, underhålla och vidareutveckla dem över tid. Produktionskapacitet, kompetens och leveranskedjor är lika viktiga som inköpen, säger Johannes Lind-Widestam.
Pandemin, komponentbristen och det förändrade säkerhetsläget har förändrat synen på globala leveranskedjor. Tidigare stod lägsta kostnad i fokus. I dag väger tillgänglighet, kontroll och försörjningssäkerhet tyngre.
– Företag och myndigheter ställer helt andra frågor än tidigare. Var produceras produkterna? Hur ser beroendena ut? Vad händer om leveranskedjan bryts? Det som tidigare var operativa frågor har blivit strategiska, säger han.
Elektronik blir en strategisk tillgång
Elektronik utgör i dag grunden i allt från försvarssystem och energiinfrastruktur till medicinteknik och industriell automation. När elektronikinnehållet ökar blir europeisk elektronikproduktion en allt viktigare konkurrens- och säkerhetsfråga.
– Vi behöver tänka i industriella ekosystem, inte enskilda företag. Ingen aktör kan skapa försörjningssäkerhet på egen hand. Det krävs samverkan mellan forskning, utbildning, leverantörer, tillverkare och kunder för att bygga den långsiktiga kapacitet som Europa behöver, säger han.
Enligt honom kommer Europas konkurrenskraft mot slutet av decenniet att avgöras av tre faktorer: kompetens, innovationsförmåga och industriell kapacitet.
– De regioner och företag som lyckas kombinera de tre delarna kommer att vara morgondagens vinnare, avslutar Johannes Lind-Widestam.