Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den 22 oktober 2026 är det 100 år sedan Ernest Hemingways genombrottsroman ”Och solen har sin gång” publicerades i USA. Få romaner från 1900-talet har haft en sådan märklig förmåga att förbli samtida och att fortsätta läsas, som litterär klassiker men också som levande berättelse. Inte bara Hemingways språk framstår som oväntat modernt; boken är också fri från äldre romaners allvetande berättare, stora moraliska utläggningar och psykologiska förklaringar. I stället skildrar romanen människor som samtalar, dricker, reser, älskar och misslyckas.
Mellan raderna finns det sår som aldrig läker och det är kanske därför romanen fortfarande känns levande efter ett sekel. Den handlar om en generation som har förlorat sina illusioner, men den gör det utan att predika. Den visar snarare än förklarar och just där ligger dess revolutionära kraft.