På uppdrag av Tidöregeringen växlade rättsväsendet ifjol upp sitt brottsförebyggande samarbete med SEB, Swedbank, Nordea och andra bankföretag.
Inom ramen för Finansiellt underrättelsecentrum, Finuc, har poliser, analytiker, skatteutredare och bankpersonal sedan dess delat hemlig information för att stoppa pågående brottslighet.
”Vi är i ett läge där den kriminella ekonomin är utbredd och samhällshotande. Det är viktigare än någonsin att vi myndigheter och andra stora samhällsaktörer stärker vårt samarbete”, sa Finucs chef Karin Berggren inför starten.
Men redan efter ett år har samarbetet börjat kärva, kan Di avslöja. I början av hösten fick bankerna nämligen veta att Finuc i förtid avbrutit ett av de hittills mest framgångsrika projekten.
”Polisen bestämde sig för att inte gå vidare. Nu delas inte längre någon information”, berättar en av Di:s källor.
Konkret handlar det om uppgifter rörande personer som antingen lämnat landet eller kan antas vara på väg att göra det på grund av utvisningsbeslut. Polisens underrättelseverksamhet har nämligen upptäckt att påfallande många av dessa ansöker om bolån och andra krediter på felaktiga grunder – ofta på uppmaning av misstänkta organisatörer.
”Vi ser ett modus där utvisningshotade förmås att använda sina bank-ID maximalt för att ta så många lån som möjligt och skicka pengarna vidare”, förklarade underrättelsechef Jale Poljarevius i Region Mitt när Di nyligen rapporterade om det nya hotet mot bankerna.
En anställd inom Region Mitt drog förra hösten igång ett pilotprojekt i samarbete med 26 banker och kreditinstitut. Resultatet: nästan 4.000 nekade kreditansökningar om totalt 956 Mkr – plus beslag av 35 Mkr i misstänkta brottsvinster. I våras tog nationella Finuc över och skalade upp satsningen till fyra anställda, vilket gjorde att låneansökningar om ytterligare cirka 800 Mkr kunde avslås.
Men sedan september är satsningen alltså avslutad – trots tidigare besked om att den skulle pågå till december och därefter utvärderas.
”Det blev en olycklig kommunikation med bankerna i ärendet just kring detta”, förklarar Finucs talesperson Martin Eriksson och fortsätter:
”Vi har inte sett tillräckligt stora effekter mot den organiserade brottsligheten för att motivera en ytterligare förlängning.”
Detta har fått bankledningarna att ilskna till.
”Undertecknade banker vill genom detta brev framföra en stark invändning mot beslutet att avsluta Samverkan och begär att Polismyndigheten omprövar beslutet”, skrev de i ett gemensamt upprop den 17 september.
Men det var en talan för döva öron. Finucs besked är att finansbranschen nu måste hålla bedragarna borta på egen hand.
”Nästa steg är att bankerna vidtar konkreta åtgärder i sina system för att minska risken att dessa sårbarheter utnyttjas”, fortsätter Martin Eriksson.
Men att samla in och systematisera uppgifter om utvisningsbeslut och migration är knappast möjligt för privata aktörer på grund av GDPR-lagen, menar Di:s källor.
”Vi kan inte ersätta den information vi fått från polisen. Följden riskerar att bli ökade kreditförluster som drabbar alla låntagare genom högre räntor”, säger en bankrepresentant som vill vara anonym.
Även inom polisen hörs kritik, bland annat mot Finucs bedömning om att lånebedrägerierna inte skulle vara särskilt organiserade. En underrättelseexpert som deltagit i arbetet skriver så här i en intern handling:
”Min bild är att det är organiserat i hög grad och det finns gott om ’möjliggörare’ som hjälper till både med bedrägeri- och penningtvättsbrottsligheten. Det finns också en icke oansenlig del som går in mot möjlig terrorfinansiering.”
Di har varit i kontakt med Finucs chef Karin Berggren, som hänvisar alla frågor till polisens mediecenter.
”Efterarbetet av denna specifika samverkan pågår. Utvärdering är en del av efterarbetet och denna utvärdering är ännu ej sammanställd”, skriver pressekreterare Mathias Rutegård.
FOTNOT.
Namnen på samtliga banker som undertecknat uppropet har sekretesstämplats av polisen.