På ett industriområde i västgötska Tibro, känt för sin hantverkstradition och sina möbelföretag, ligger en toppmodern fabrik. Tre produktionslinor är utrustade med stora pressverktyg från AP&T som vanligtvis används i stålindustrin.
Men här kommer råvaran från skogen och det luktar varmt trä i lokalerna, med en ton av pepparkaka.
Papershell är namnet på både bolaget och materialet. Grundaren och vd:n Anders Breitholtz har en bakgrund som materialexpert där han i 15 år har letat innovativa material till storbolag som Ikea, Lego, L’Oréal och Volvo.
”Jag tröttnade på alla workshops och ville skapa något helt nytt där man använder mer av naturens teknologi och samtidigt kan skala upp och industrialisera", säger Anders Breitholtz som med sina 15 procent är största ägare.
Stena New Ventures och norska Kistefos är andra större ägare. Bolaget skyltar också med kända namn som rådgivare. Dit hör Micael Bydén, överbefälhavare fram till 2024. Näringslivsprofilerna Gunnar Brock, tidigare vd för Tetra-Pak och Atlas Copco, samt Staffan Bohman, som varit vd för bland annat Gränges och DeLaval samt ordförande för Electrolux är både rådgivare och ägare.
Ordförande är styrelseproffset Ragnhild Wiborg, tidigare omskriven som fonddrottning eftersom hon fram till Consepios nedstängning 2012 var den enda kvinnan i Norden som drev en hedgefond.
När flera stora projekt inom grön teknik misslyckats med sin industrialisering är frågan vad som talar för att Papershell ska klara sin tillväxt?
”Det gäller att inte ta på sig alltför stor kostym. Vi har varit väldigt försiktiga i vår uppskalning. Men det finns en enorm potential i ett nytt material som kan formpressas som man gör med plåt samtidigt som det är biogent. Vi har redan intäkter och det finns ett behov. Det här är inte bara ett förväntansbolag”, säger Ragnhild Wiborg.
De första testerna med materialet gjordes 2018 och bolaget bildades 2021. Den över 3.000 kvadratmeter stora fabriken stod klar 2024 till en kostnad av 200 miljoner kronor.
”Vi valde Tibro eftersom här finns kunskap om vad tillverkning är”, säger Anders Breitholtz.
Bolaget har även verksamhet i Göteborg, Piteå, Stockholm och England och totalt 30 anställda.
Tillverkningen är högautomatiserad och Di träffar endast tre operatörer under besöket i fabriken.
I de stora pressverktygen pressas 30 lager papper till ett hårt och robust material. Är det verkligen möjligt? Vanligt papper brinner ju lätt och löses upp i vatten.
Anders Breitholtz är van vid frågan.
”Papper kan vara så mycket mer än toapapper och kartong. Vårt material är testat och certifierat. Det är brandklassat för att användas som byggmaterial i höghus och det har en livslängd på 20–30 år”, säger han.
Idén är att kunna ersätta plast, glas- och kolfiber, aluminium och andra metaller med ett material som har mindre koldioxidavtryck och där råvarorna finns i Sverige och Europa.
Bolaget arbetar ihop med flera bilföretag, däribland Polestar, samt italienska möbelföretaget Arper där den traditionella stolen Catifa görs i formpressad papershell. Stolar tillverkas vid Di:s besök och det tar runt fem minuter från att stora ark papper skärs till innan en ny färdig stol med en hård träliknande yta lämnar pressen.
I expansionsplanerna är det dock tre andra grenar som är viktigast: byggbranschen, försvarsindustrin och kretskort.
”Bygg och konstruktion ser vi som bulken, försvarsindustrin har stor potential och kretskort är strategiskt viktigt eftersom EU tappat nästan hela sin förmåga att tillverka kretskort”, säger Anders Breitholz.
I somras deltog Papershell i Natotoppmötet i turkiska Ankara inbjudna av försvarsdepartementet som ett av sex svenska företag.
”Det var vi och en rad andra jättar som Saab, GKN och Aimpoint som träffade svenske statsministern och försvarsministern”, säger Anders Breitholtz.
Ekonomiskt blöder Papershell fortfarande pengar. Bolagets samlade förluster uppgår till 164 Mkr på fem år. Ifjol var omsättningen 14,2 Mkr och bolaget gick back 55 Mkr.
”Det är väntade förluster eftersom det kostar att bygga en industri. Vi har hittills tagit in 300 Mkr och stängde senaste finansieringsrundan på 50 Mkr före sommaren”, säger Anders Breitholtz.
När räknar ni med att gå med vinst?
”Det är inte så långt bort. Med en omsättning på 80–85 Mkr ska vi kunna nå break-even på kassaflödet”, säger Anders Breitholtz.
Tidigare i år fick Papershell beviljat stöd från EU:s innovationsfond på 40,3 miljoner euro, nästan 450 Mkr, för att kunna utöka verksamheten. Planen är att bygga till fabriken så den blir fem gånger så stor och kan tillverka 23.000 ton papershell 2030. Fasaden ska kläs med papershell.
”Stödet från EU är ett kvitto på att vi gör rätt saker. Nu måste vi skrapa ihop lika mycket pengar själva, antingen genom kapitaltillskott eller lån”, säger Anders Breitholtz.
För att klara motkravet på egen finansiering planerar styrelsen en börsintroduktion på Stockholmsbörsens First North. Enligt årsredovisningen ska det ske under andra halvåret i år.
”Vi jobbar intensivt med den processen. Vi satsar på att notera bolaget på den här sidan årsskiftet”, säger Ragnhild Wiborg.
Hon vill inte gå in på hur mycket bolaget vill få in på en notering.
Det krävs också miljötillstånd samt riktiga kundavtal för att EU-bidraget ska betalas ut. Det pågår förhandlingar med kunder, men Anders Breitholtz kan inte gå ut med några detaljer än.
”Det måste vara kommersiella avtal med pris, volym och leveranstid”, säger han.