Världen kan omöjligt klara Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det slår en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep fast.
Med dagens klimatpolitik riskerar uppvärmningen i stället att nå 2,8 grader. Särskilt illa beskrivs utvecklingen i USA, där Donald Trump lämnat Parisavtalet och utsläppen ökat mer än i något annat land. För att stoppa de värsta konsekvenserna krävs bland annat massiv koldioxidlagring, en teknik som fortfarande inte finns i stor skala.
Rapporten delar svenska politiker.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind tycker att rapporten visar på situationens allvar. Men i stället för att tappa hoppet måste politikerna börja agera nu, menar hon.
– FN pekar på viktiga åtgärder att ta tag i här och nu, som att bygga ut den förnybara energin, satsa på energieffektivisering och fasa ut det fossila. Det vill vi komma i gång med på en gång, säger Lind.
Bråttom att få en regering
Enligt Amanda Lind visar rapporten att det är bråttom att få en ny regering i Sverige.
– Den här rapporten visar tydligt varför regeringsbildningen måste gå snabbare. Efter fyra förlorade år för klimatet med Tidöregeringen så måste Sverige upp på banan igen, säger hon.
Martin Kinnunen, klimatpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, tycker inte att rapporten kommer som en överraskning. Han ser inte heller kopplingen till den svenska regeringsbildningen.
– Jag har väldigt svårt att se en koppling mellan Uneps rapport och svensk regeringsbildning. Men jag håller med om att det vore ju önskvärt att det gick snabbare, säger han.
Enligt Martin Kinnunen har Parismålet länge varit orealistiskt.
– Det är något som alla känner till, att vi har en temperaturökning och att 1,5-gradersmålet är i princip redan passerat.
”Enorm osäkerhet”
SD-toppen understryker Sverige står för en ”extremt liten” del av utsläppen.
– Skulle några större utsläppsländer närma sig svensk klimatpolitik skulle allt vara löst, säger Martin Kinnunen.
Vi går mot 2,8 graders uppvärmning, enligt rapporten. Hur allvarligt är det?
– Det vet vi egentligen inte. Det finns en enorm osäkerhet här. Trendmässigt kommer utsläppen att minska, och vi ser ny teknik som påverkar sättet vi lever i världen ganska snabbt. Sedan återstår det att se hur snabbt fossila bränslen fasas ut.
Kinnunen pekar på hur oroligheterna i Iran inneburit ett bakslag för klimatet, eftersom utfasningen av kol bromsat in.
– Det är en negativ utveckling. Att man byter ut kol till gas har varit drivande i utsläppsminskningar i många länder i världen, säger han.
Expressen har sökt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som avböjer att kommentera, med hänvisning till att hon sitter i en övergångsregering.