På hösten 2025 säljs en lägenhet i Lund för 1,8 miljoner, 900 000 kronor under det bedömda marknadsvärdet. Mäklaren är en man i 30-årsåldern. Kvinnan som köper lägenheten lägger ut den till försäljning samma dag som hon får tillträde. Kort därpå säljs lägenheten 400 000 kronor mer än vad hon gav.
De två nya ägarna får tillträde i slutet av november och lägger omedelbart därefter ut lägenheten till försäljning igen – med visningsbilder på en tom lägenhet.
Nu reagerar bostadsrättsföreningen och vänder sig till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI.
Föreningen misstänker att bostaden har använts i spekulationssyfte och har misstankar om penningtvätt.
Hos FMI har granskningen nu lett till att mäklaren tilldelas en varning.
Men disciplinpåföljden handlar inte om det kraftiga underpriset. Mäklaren hade avrått säljaren från att acceptera budet och hade inget att göra med de nya försäljningarna av bostaden, konstaterar inspektionen.
– Mäklarens roll är att förmedla alla bud som inkommer till säljaren. Sen kan mäklaren ge råd till säljaren om det är ett bra bud eller inte, om säljaren bör ta det eller inte ta det. Men i slutändan är det säljaren som avgör, säger Filippa Hansen, jurist på FMI.
– I det här fallet hävdade han att han hade gett rådet att de inte skulle acceptera det här budet och det var heller inget som motsades av säljarens ombud.
Däremot anser inspektionen att mäklaren har gjort sig skyldig till brister i kännedom om kunderna som köpte lägenheten.
– Han hade inte gjort någon bedömning av köparens riskprofil. Och han hade misslyckats med att spara en kopia av den id-kontroll som gjordes på säljarens ombud, säger Filippa Hansen.
Köparna av lägenheten har förnekat att det skulle ha handlat om en spekulationsaffär. Istället har de uppgett att ändrade familjeförhållanden legat bakom att de direkt sålt lägenheten.
Uppgiften om vad lägenheten såldes till vid tredje tillfället omfattades inte av FMI:s granskning.
Detta innebär kraven på kundkännedom
Kolla vem kunden är: Mäklaren måste kontrollera legitimation på både köpare och säljare (och på ombud om någon använder en fullmakt) för att vara helt säker på vem personen är.
Förstå affären och pengarna: Mäklaren ska ta reda på var pengarna kommer ifrån och bedöma om det finns någon risk för brott, som till exempel penningtvätt.
Spara bevis och papper: Alla id-kontroller, datum och anteckningar måste sparas i minst fem år ifall myndigheter behöver granska dem.
Inget avtal utan full koll: Om mäklaren inte får veta vem kunden är eller inte förstår var pengarna kommer ifrån är det förbjudet att ta uppdraget eller vara med och skriva kontrakt.
Källa: Penningtvättslagen och Fastighetsmäklarinspektionen (FMI).
.