Regeringen bör inte bygga eller förnya utlandsförbindelser enbart därför att exporten ökar. Varje kabel måste först klara ett test: stärker den Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, eller gör den landet mer sårbart för andra länders energipolitiska misstag?
När Tyskland stänger kärnkraftverk eller Norge sänker hushållens elpris stannar effekterna inte vid nationsgränsen. Ju starkare Sverige kopplas till grannländernas marknader, desto mer slår deras politiska beslut igenom i svenska elpriser. En elkabel överför alltså inte bara elektricitet. Den överför också konsekvenserna av respektive lands energipolitik.
Norges nya hushållspris är ett aktuellt exempel. Ett lägre elpris ökar den norska elanvändningen. Modellberäkningar pekar därför på ökad norsk import och högre svenska spotpriser. Stortinget kan därmed minska norska hushålls elräkningar och samtidigt bidra till högre kostnader för svenska elkunder.
Elhandel har självfallet värden. Den förbättrar försörjningstryggheten och gör det möjligt att sälja svensk el när den efterfrågas högt, men den är inte värdeneutral. Mer kapacitet mot högprisområden höjer normalt också det svenska priset och fördelar om inkomster mellan elkonsumenter, industri och producenter.
Nationalekonomerna Christoph Böhringer och Bengt Kriström har nyligen i en statisk modell kommit fram till att Sverige kan vinna samhällsekonomiskt när internationella elpriser stiger. Exporten och producenternas intäkter ökar mer än de modellberäknade förlusterna för hushåll och elintensiv industri. Resultatet är akademiskt intressant, men det besvarar inte den viktigaste ekonomiska frågan: Vad händer med nästa stora industriinvestering?
”Tyskland visar vad som står på spel när höga energipriser blir varaktiga”
Modellen antar att kapital och arbetskraft flyttar smidigt mellan sektorer och att de samlade investeringarna är opåverkade av högre elpriser. Den kan därför inte fånga om ett nytt stålverk, ett datacenter eller en kemianläggning väljer Sverige, Finland, USA eller Kina. Eller om våra stora företag väljer att i stället expandera sin produktion i något annat land. Just sådana beslut avgör om Sverige på sikt kan behålla sin industriella bas.
Relativt billig fossilfri el är inte bara en förmån för dagens elkonsumenter. Den är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. För verkstads-, kemi-, massa- och pappersindustrin är elpriset en central del av investeringskalkylen. När fler kablar driver upp priset ökar visserligen exportintäkterna, men det blir samtidigt dyrare att producera och investera i Sverige.
Tyskland visar vad som står på spel när höga energipriser blir varaktiga. Mellan februari 2022 och mars 2026 föll produktionen i den tyska energiintensiva industrin med 15 procent och 53 200 arbetstillfällen försvann. Bundesbank pekar på höga energipriser som en viktig förklaring. Sverige bör inte utgå från att samma kostnadsökning saknar långsiktiga följder här.
Det finns också ett ägarperspektiv. Böhringer och Kriström medger själva att välfärdsvinsten kan bli mycket lägre om de högre vinsterna hamnar hos utländska ägare. Enligt SVT Nyheters kartläggning, baserad på uppgifter från Svensk Vindenergi, beräknades utländska ägare stå för 66 procent av den installerade vindkraftseffekten i Sverige år 2024. Det gör det än mindre rimligt att likställa ökade exportintäkter med en svensk välfärdsvinst, medan svenska hushåll och företag betalar den högre elräkningen.
Regeringen bör därför införa ett konkurrenskraftstest innan ny eller förnyad utlandsöverföring godkänns. Analysen måste redovisa fyra saker: effekten på svenska elpriser, hur vinster och förluster fördelas, påverkan på investeringar och sysselsättning samt konsekvenserna för systemkostnader och försörjningstrygghet.
Detta test bör tillämpas innan Hansa PowerBridge till Tyskland återupplivas eller kapaciteten till Danmark byggs ut. En kabel ska inte byggas bara därför att den ökar handeln. Den ska förbättra Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Sverige ska inte isolera sig från den europeiska elmarknaden, men vi ska heller inte göra kostnaden för andra länders energipolitiska beslut till en permanent svensk konkurrensnackdel. Billig fossilfri el är en av våra viktigaste komparativa fördelar, den ska inte försvagas genom att vi binds tätare till en elmarknad med högre och mer volatil prisnivå.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Mats Nilsson, docent i miljöekonomi, Södertörns högskola