”Tack för ordet, fru talman.”
Banesa Martinez Roldán från Malmö står för första gången i riksdagens talarstol. Hon är noga med att vara lugn och betona rätt ord. En missbildning i munnen påverkar både hennes utseende och tal, vilket många gånger lett till hånfulla kommentarer på sociala medier.
Nu är det ingen som anmärker.
– Jag var mer nervös i går kväll. Men när jag lyssnade på alla andra i dag blev jag bara pepp. Det var så himla roligt, säger Banesa Martinez Roldán när vi slår oss ner i fåtöljerna utanför plenisalen.
I 30 år har Vänsterpartiet haft två skåningar i riksdagen.
När politikerna som toppade listorna för länets fyra valkretsar drömde riktigt stort inför årets val, såg de framför sig att alla fyra skulle komma in.
De blev fem, fler än någonsin förut i svensk demokratis historia.
– Det var otroligt, säger Umihana Rasovic från Eslöv om valresultatet.
Utdelningen i mandat förklaras dels av att Vänsterpartiet gick framåt mest av alla riksdagspartier, dels av ett komplicerat valsystem som den här gången gynnade partiets kandidater i Skåne.
Nu är de fem kvinnor varav fyra är nya och tre har kommit som flyktingar till Sverige.
Från högerhåll har vänstern kritiserats för att ragga röster bland människor med just utländsk bakgrund – i utanförskapsområden och moskéer och på andra språk än svenska.
Vänsterpartisternas svar: självklart har vi gjort det.
– Vi är ju där människor finns, och där vi vet att vår politik gör mest skillnad, säger Banesa Martinez Roldán.
I stället för att främst stå på utvalda platser och kampanja har partiet den här gången lagt mer tid på hembesök.
– Det har varit en euforisk upplevelse att knacka dörr, säger Banesa Martinez Roldán.
På valvakans kväll fick hon pris av partiföreningen i Malmö för att ha gjort flest dörrknackningspass. Men hon var inte där och kunde ta emot det – eftersom hon en kvart innan vallokalerna stängde fortfarande knackade dörr på Rosengård.
– Jag har träffat människor som är äldre än jag som aldrig någonsin har röstat, både etniska svenskar och de som har invandrat. Det har varit jättehäftigt att se ett hopp tändas i deras ögon om att politiken kanske kan förändra något.
Men lyckade kampanjer handlar inte bara om antal väljare man möter utan också om hur man möter dem.
– Vi har pratat om frågor som har varit lätta för gemene man att relatera till, framför allt plånboksfrågan. Vi vill göra vardagen lättare för vanligt folk, säger Linnea Bengtsson från Kristianstad.
Tidigare valrörelser har partiet pratat mer om jämställdhet och jämlikhet, förklarar Umihana Rasovic.
– Men det är ord som folk inte förstår vad de handlar om. Nu har vi varit tydliga med att vi ska sänka hyrorna och matpriserna. Vi vill ha ett Sverige för alla, och vad innebär det? Jo, att alla ska få råd att leva.
Mer pengar kommer det dock inte att bli för Linnea Bengtsson och Umihana Rasovic. Tvärtom.
De kommer från jobb som kommunala enhetschefer. Nu får de visserligen en riksdagslön på över 80 000 kronor i månaden – men på den ska de förutom vanlig skatt också betala partiskatt till Vänsterpartiet.
In på kontot blir det ungefär 37 500 kronor, drygt 15 000 mindre än riksdagsledamöterna från andra partier.
– Vänsterpartiet sätter en stolthet i att man blir politiker av rätt anledning – att man vill förändra samhället till det bättre, säger Linnea Bengtsson.
– Det handlar om principen att vi vill ha folkvalda som befinner sig i en verklighet som är närmare vanligt folk, dem som vi representerar, säger Banesa Martinez Roldán.
Av de fem skånska vänsterpartisterna är det bara en som inte är ny i riksdagen: Hanna Gunnarsson från Lund.
– Vi är som kycklingar bakom henne, följer efter henne och letar upp henne, säger Banesa Martinez Roldán.
Hanna Gunnarsson instämmer.
– Jag har varit lite av en hönsmamma de första veckorna.
Hennes namn har nämnts i spekulationerna om ny minister för civilt försvar – om Vänsterpartiet hamnar i regering. Sådana beslut är upp till partiledningen, förklarar hon.
– Jag har inga kommentarer till det.
Men det har hennes skånska partikamrater.
– Hon hade blivit en bra minister, slår Anfal Mahdi från Malmö fast.
– Hon är otroligt sakkunnig, duktig på att skilja på sak och person, jobbar ofta för bred enighet och är erfaren, säger Linnea Bengtsson.
Dagen efter intervjun trycker de fem skåningarna nej i statsministeromröstningen om Magdalena Andersson.
Anledningen är att V, MP, S och C varken har lyckats enas om politiken eller om hur regeringen ska formeras. V kräver att ingå i regeringen – vilket C säger absolut nej till. Motviljan mot Vänsterpartiet handlar inte bara om sakpolitik utan också om säkerhet och partidisciplin.
Vänsterpartiet brottas med interna spänningar mellan vad som kan kallas parlamentariker och aktivister. Och bara SD har historiskt sett haft fler avhoppare i sin riksdagsgrupp. Förra mandatperioden blev tre vänsterpartister politiska vildar varav en, Malcolm Momodou Jallow, var skåning.
Vad säger att ingen av dagens fem vänsterskåningar blir vilde?
– Det kommer aldrig att hända, säger Anfal Mahdi.
De har en stabil riksdagsgrupp med erfarna politiker, påpekar hon.
– Vi har varit inne i partipolitiken länge. Många har jobbat på regional eller kommunal nivå och har inte hoppat av.
Att partiet nu har mer än fördubblat sin skånska representation hoppas Hanna Gunnarsson ska märkas.
– Vi driver frågor tillsammans för hela landet, men jag tror ändå att viktiga skånska frågor som järnvägssatsningar och en välfungerande Öresundsregion kan få ökat fokus.
Men framför allt får partiets väljare i Skåne en bättre inblick i vad som sker i huvudstaden.
– Som riksdagsledamot åker man till Stockholm och försvinner lite i en allmän dimma. Men ju fler vi är desto större chans har vi att föra dialog med väljare om vad som händer i riksdagen och vad vi gör där. Det har varit tungt att göra det när vi bara har varit två ledamöter i ett län med över en miljon invånare, säger Hanna Gunnarsson.
Vänsterpartiets framgång sätter nu press på att leverera till väljarna. Partiet har gått till val på allt från sänkta mat- och elpriser till höjda löner för kvinnor i välfärden, fler anställda i vården, slopat karensavdrag, frysta hyror och kraftigt sänkta priser i kollektivtrafiken.
– Det är ju lika spännande som det är skrämmande. Vi har ett stort ansvar och det ska vi förvalta. Framförallt om vi ska vara med och styra, säger Umihana Rasovic.