Efter att ukrainska drönare i slutet av förra veckan slagit ut ett stort datacenter tillhörande ryska techjätten Yandex började snacket spridas som en löpeld i sociala medier: ”bottarna är borta”. Det är ingen hemlighet att sociala nätverk som X och Facebook är fyllda av mer eller mindre automatiserade påverkanskonton vars syfte är att sprida desinformation, förstärka vissa åsikter eller bara så splittring och att Ryssland är ett av de länder som ägnar sig åt detta i stor skala.
Nu hade Ukraina, genom att slå mot Rysslands viktigaste techföretag, slagit ut dessa nätverk, hette det.
Som bevis spreds bland annat en graf från Cloudflare som visade att bottrafiken från Yandex störtdykt efter bombningarna, och en annan som visade hur trafiken runt diskussioner om tyska högerextrema partiet AfD på X också den minskat rejält. Samtidigt spreds en skärmdump från Elon Musks X-konto där han menade att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ”gått för långt”.
Zelenskyj själv tycktes bekräfta det hela:
”Det blev plötsligt lite lättare att andas på många sociala plattformar”, sa Zelenskyj i måndags. ”Det fanns mindre hat, mindre splittring och färre provokationer.”
Problemet är bara att det inte finns några belägg för att det här hände. I veckan har en rad olika experter och medier granskat bevisen och kommit fram till att de inte håller. Cloudflare-grafen visar bottrafik, ja, men Yandex är i grunden en sökmotor och det stora tappet beror på att sökbotarna inte längre fanns där för att tråla och indexera internet. AfD-grafen visade sig vara påhittad. Elon Musk hade på riktigt skrivit att Zelenskyj gått för långt men det handlade om Ukrainas angrepp på Rysslands oljeraffinaderier, inte datacenter.
Och i ett uttalande till BBC säger en talesperson för Volodymyr Zelenskyj att presidenten pratat om ”stämningen på sociala medier” snarare än en minskning av botaktiviteten. BBC har också pratat med forskare som följer ryska påverkansoperationer och som bekräftar att nätverken i högsta grad är fortsatt aktiva.
Trots att belägg saknas sprids vittnesmål om hur aktiviteten från suspekta konton tycks ha minskat rejält under några dagar. Det är för tidigt att döma ut dessa som helt osanna, forskning lär visa vad som egentligen hände, om något. Men den troligaste förklaringen är förstås bekräftelsebias, att folk ser vad de vill se.
Vilket i sammanhanget blir ironiskt eftersom den typen av självförstärkande desinformation är precis vad påverkansnätverken har som specialitet.
Då är det kanske mer intressant att titta på vad datacenter-bombningarna fått och får för faktiska konsekvenser. Det är viktigt att först påpeka att det inte var Ukraina som började med detta. Ryssland har sedan en tid tillbaka riktat en lång rad attacker mot den digitala infrastrukturen i Ukraina, det var bara det att när Ukraina slog tillbaka blev effekten så mycket större.
Yandex är navet i det digitala Ryssland där mängder av företag och invånare är beroende av dess tjänster. Yandex har fem eller sex datacenter, uppgifterna varierar, och Ukrainas attacker slog ut två av dem helt och gav betydande skador på ett tredje. Financial Times rapporterar att folk plötsligt inte kunde läsa sin mejl, öppna jobbfiler, beställa taxi och mat eller använda betalappar.
Motsvarande ryska attacker mot Ukraina har också gett effekt – och dödat människor – men inte i samma utsträckning. Experter pekar på de stora skillnaderna i ländernas digitala infrastruktur som förklaring. Ryssland har drivit linjen om digital suveränitet till sin spets dels genom absoluta krav att lagra data inom landet och dels en stark koncentration av kapaciteten till ett fåtal stora techbolag, bland dem just Yandex. Fram tills nu har dessutom president Vladimir Putin lagt ansvaret på att skydda den digitala infrastrukturen från drönarattacker på techbolagen själva.
Ukraina har å sin sida en mer decentraliserad infrastruktur med fler och mindre datacenter och förlitar sig också i hög grad på redundans utanför landet, hos de amerikanska molnjättarna. AWS lagrar över 15 petabyte data från ukrainska myndigheter och även Microsoft erbjuder sina molntjänster utan kostnad.
Det är inte första gången som datacenter attackeras i en väpnad konflikt, det skedde redan i kriget mellan Israel/USA och Iran i våras, men utifrån vad som rapporterats är det första gången det ger den här typen av effekter. Det vill säga att det civila digitala livet påverkas i stor omfattning. Hur länge ryssarna kommer att få dras med problemen är oklart, enligt Financial Times källor kan grundläggande funktionalitet återskapas relativt snabbt medan full kapacitet kan ta månader att få tillbaka.
Ur ett påverkansperspektiv kan det här förstås vara en större seger för Ukraina än om några botnätverk faktiskt hade slagits ut. Att vanligt folk i Ryssland får känna på praktiska konsekvenser av Putins vidriga krig skulle kunna vara välkommet för Ukraina, även om den inhemska opinionen i Ryssland har begränsat inflytande på den ryske presidenten.
Men även om det kan vara en framgång för Ukraina är det inte okomplicerat. Folkrättsexperter som Politico pratar med konstaterar att Ukrainas datacenterattacker mycket väl kan utgöra brott mot krigets lagar på samma sätt som att attackera exempelvis kraftverk, som både militären och det civila samhället är beroende av. Det rättsliga läget är oklart eftersom allt beror på hur stort det militära beroendet är och hur stor den militära fördelen är med att slå ut datacentret, i relation till den civila skadan.
Samtidigt har vi en värld där krigets lagar och folkrätten inte längre sätts i första rummet, så oavsett vad konventionerna säger måste vi från och med nu räkna med att datacenter är mål i konflikter.
Och då ska man nog snarare lära sig av Ukrainas beredskap än av Rysslands. Åtminstone om man vill skydda större värden än AI-botar på X.
—
Den här krönikan är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips, länktips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerrängs skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här.